Cirkeln är sluten

06jul, Limhamn, Sverige
 
För första gången på fem år ligger Ambika ånyo förtöjd i Sverige. I tropisk värme i Limhamn la vi till i marinan kl.1900 den 05 juli. Det var den 15 juni 2010 kl.1820 som vi släppte förtöjningarna i Skärgårdsstad för att bege oss ut på de sju haven och segla runt jorden. Det har gått 5 år, 20 dagar och 40 minuter, vi har angjort vår första svenska hamn och inte ens "tullen i Malmö här" var intresserad av vår ankomst :)
 
I lugn och ro ska vi försöka sammanfatta våra intryck (som om vi inte hade haft god tid på oss :) av de gångna åren seglats. Det känns bara övervädligande att ge sig på detta i denna stund. Återkommer! Just nu känns det bara så bra att bara vara :D

Nu ska det bli roligt att träffa barn, barnbarn och vänner och spännande att nyupptäcka den svenska skärgården igen på väg upp till Rosättra varv norr om Norrtälje där Ambika ska få vila sig över vintern.
 
Tack alla ni som följt vår resa, det har även för oss bidragit mycket till behållningen av resan att få dela med oss av våra upplevelser. Det var som att uppleva allting dubbelt upp!

 
Back again!
 
For the first time in five years Ambika is again moored in Sweden. It was tropical temperature in Limhamn when we arrived. We started our jorney in June 2010 and headed out on the seven seas to circumnavigate the globe. It´s been a fantastic experience, we have met wonderful people and we have learned a lot!
It´s also great to be back in Sweden :)

 

Closing in..

05jul, Mön, Danmark
 
Återigen en positiv överraskning; Danmark! Vi ankrade i en vik på Knuds Huvud på södra Sjaelland i total bleke. I skymningen suddades gränsen mellan hav och himmel ut, det var som att sväva....

Här i Mön är det också så mysigt med en levande fiskeflotta och långa härliga sandstränder. Dopp i morse i Östersjön för första gången på fem år. Kändes bra. Mycket bra!:)

Nu sätter vi seg.... motor mot Malmö - det är totalt vindstilla där ute på havet. Imorgon är cirkeln sluten; Sverige till Sverige!


 
 

Again, a positive surprise; Denmark! We anchored in a bay on Knud's Head on the southern Sjaeland in total calm. The twilight faded the border between sea and sky, it was like floating ....

The little village Mön is also so cozy with a vibrant fishing fleet and long glorious sandy beaches. Swim (quick dip) in the morning in the Baltic Sea for the first time in five years. Felt good. Very good! :)

Now wwe set sai .... engine against Malmo - it's totally calm out there on the ocean. Tomorrow the circle is closed; Sweden to Sweden!


Marstal, Danmark

02jul, Marstal, Danmark
 
Kiels Sandhamn, Laboe, var en mycket trevlig bekantskap med milslånga sandstränder med något som på håll såg ut som postlådor längs stranden. Det visade sig vara små "kryp-in" för hugade badälskare, jättemysigt och praktiskt. Hela stan var full av restauranger och doftande rosor i alla färger. Marinan var stor och full men till slut hittade vi en plats med den numera kända lilla skylten "FREI". Lite "Jurassic Park varning" var det; ingenstans fanns Internet och folk såg frågande ut när vi frågade efter wifi... fast rätt skönt att se människor som inte var klistrade till sina apparater :D
 
Efter morgonstrandpromenad i Laboe satte vi segel och stretade i 20+ knops bidevind norrut till Marstal på den lilla ön Aerö i södra Danmark. Vi ville till Marstal efter att ha läst boken "Vi de drunknade" som är bara så läsvärd (även om titeln inte direkt uppmanar till läsning..).
 
Imorgon vidare mot nya mål :D
 
 
Pictures from the very nice town of Laboe, close to Kiel in Germany.
 
 
Today we sailed 30nm north to Aerö in Denmark, a pretty village on the small island with only just over 6000 habitants.
 

I Tyskland kom värmen!

01jul, Rendsburg, Tyskland
 
 
Det inget att spara på; vi satte kurs direkt från Dover, över Engelska Kanalen mot Calais och vidare förbi de Friskiska öarna, in i Kielkanalen och en bra bit in i kanalen mot Kiel - till Rendsburg. Först hade vi planerat att göra fler stopp på vägen, i Holland och på de de Friskiska öarna och i Brynsbyttel men vinden skulle vrida till ost och det var bara kallt och tidvis väldigt kallt och regnigt så beslutet var lätt; vi drar direkt. Det tog 2,5 dygn och massor av fartygstrafik. Inte en lugn stund och vi har ALDRIG sett så många vrak på sjökortet som här. Det märks var de stora krigen och sjöslagen i världen har varit...
 
Rendsburg, 18nm från Kiel, är en fantastisk liten stad. Gammal fin bebyggelse som bara andas historiens vingslag. Marinan ligger i en sjö som man kommer in i via en avstickarkanal från Kielkanalern. Det känns väldigt marint och sjöfåglarna skriker. Svårt att tro att man är mitt inne i Tyskland. Alla affärer andas kvalitet och idag är det marknad på torget med så mycket läckerheter att man bara måste passera snabbt annars riskerar snålvattnet att torka ut kroppen :)

Nu drar vi direkt till marinan i Kiel, lite typ Tysklands svar på Sandhamn. Där väntar vi in lämpliga vindar för överfarten till Malmö, troligvis via något stopp i Danmark på vägen. Det är inga distanser kvar, om vi ville skulle vi kunna vara hemma på fyra dygns non-stopp-segling. WOW!

 
 
 

Entrance to the Kiel Channel... on a first come, first serve basis...

We set our course straight from Dover across the English Channel to Calais and then past the Frisian Islands, in the Kiel Canal and a in the channel 35nm to Rendsburg.
 
Rendsburg is a great little town. Fine old buildings that just breathes history. The marina is located in a lake that you enter in through a channel from Kiel Channel. Hard to believe that we are in the middle of Germany. All shops exudes quality and today there is a market on the square with as much delights that you only dream of...

Now we are leaving direct to the marina in Kiel. There is no distances left, if we wanted to, we could be home in Sweden in four days of non-stop sailing. WOW!

 
Rendsburg, Germany
..where they actually have licorice for the first time in many years (of craving :)
 
 
Indeed Happy Hours when we finally got sun and warm winds after freezing all the way here from the Azores. Because we are worth it :)
 

Det blev Brighton istället

25jun, Brighton, England
 
Det blev, till en början, en väldigt stillsam seglats från Torquay. Ingen vind att tala om, motorgång i medström och ingen sjö. Bara väldigt många fartyg och fiskebåtar och fiskebåtarnas röda fiskebojar som alltid dök upp när man tröttnat att kika efter dem. När vi var utanför Isle of White beslutade vi att fortsätta till Brighton dit vi beräknade ankomma kl.0400 nästa morgon. Englands största marina. Det vi inte hade med i beräkningen var att Ambika skulle susa iväg i dryga 9knops fart och det gick upp för oss när vi närmade oss Brighton marina (öppet 24h) - vid midnatt istället. Dygnets mörkaste timme. I värsta ebben, med så mycket lågvatten som överhuvudtaget möjligt. 
 
Vad litet det var. Vad höga pirmurarna var. Vad trång kanalen in var, Ambika kändes giganstisk. Ingen svarade på våra anrop på VHF:en. Djupet sjönk från 5m till 4, 3 och ner till 2,4 som lägst, där det enligt vår tidvattentabell skulle varit minst 4,2.... Där tog kanalen slut såg det ut som. Återvändsgränd? Men bakom det som såg ut som ett staket fanns marinan och vi kunde sakta tråckla oss in. Marinan var full och besökspontonen pytteliten. Vi siktade på en lämplig segelbåt och la oss sonika utanför honom. Puh, vi var framme och förtöjda! Kl var 0030.

Brightons marina är ett betongghetto men staden var en positiv upplevelse med den långa fina stenstranden, Brighton Pier, barer, kafeer och mycket att titta på. Visserligen hade vi bara en knapp dag på oss men hit kommer vi gärna tillbaka en annan gång.
Vi åt en supergod lunch på en liten fransk uterestaurang. Rätten var så enkel att göra och smakade så gott att vi måste dela med oss:
- Ta en stor mjuk surdegsbrödsskiva
- Bred rikligt med Creme Fraische på brödet och strö lite gräslök på
- Lägg mycket rökt lax ovanpå och garnera med lite ruccola
Simsalabim; Så gott och med ett glas gott vitt vin eller en öl.....mmmm!

Imorgon bitti går racet vidare, nästa pitstopp är Dover.


The super ugly Brighton marina. But very efficient and with good service.

It was, initially, a very quiet sailing trip from Torquay. No wind to speak of, motorsailing.. Only very many ships and fishing boats and the red fishing buoys that always showed up when you got tired of looking for them. When we were outside the Isle of White, we decided to continue to Brighton (a total of 140nm) where we expected to arrive at 4 am next morning. What we had not included in the calculation was that Ambika would whiz off in just over 9kn with the eastgoing current and it dawned on us when we approached Brighton Marina (open 24h) - at midnight instead. The darkest hour. In VERY low tide! No one answered on the VHF... But we made it safely and today we had a quick look at Brighton, a very nice city. Tomorrow we´re off to Dover.
 
 
 
 

Är vi verkligen vikingar?

23jun, Torquay, England
 
Frusna som små ödlor kryper vi upp på land efter våra isseglatser i Engelska kanalen. Lager på lager räcker inte, vi har sex lager plus flytväst på nätterna. Ändå fryser vi! När vi kommer till marinorna ser vi människor i tunna shorts och t-shirts, sandaler, skira sommarklänningar. De fryser inte. De t.o.m. badar i hamnbassängen i 11-gradigt vatten. De paddlar kanot i badkläder.... Hur är det möjligt? Vi hackar tänder och de gossar sig i solen. De är de riktiga vikingarna, sanna våra ord!

Gick på jakt efter en snygg, lite varmare klänning men ändå klatchig, här i Torquay. Det var lögn att hitta något med lite mer färgglatt än rostbrunt. Alla kläder verkar liksom ha vattnat ur sig innan de hängs upp på galgarna... beige, blekrosa, babyblått, ljusbrunt, pastellila - gärna alla nämnda på en gång, i ett psykadeliskt mönster. Samma sak även på vårt kära svenska HM. Märkligt. Jag fick gå hem tomhänt och lika glad för det var Lasse :D

Inatt drar seglingen vidare mot Isle of White...
 
Falmouth inner harbor at mid tide..


Dress code in Torquay, no striking colors what so ever...

Giant jelly fish in Torquay marina, more than one meter long!
 
A big little helper at the chandlery's :) 


"Hurry up guys, they're coming any minute to have their BBQ Chicken wings"
 

Atlanten är krossad. Igen!

21jun, Falmouth, England

Hur otroligt kall kan en segling vara…? Väldigt kall kan vi konstatera, bara några dygn efter vi lämnat Horta i Azorerna kom kylan! Efter fem år i sydligare nejder var det en smärre kalldusch att möta Den Nordeuropeiska Sommaren. 


Distansen från Horta till Falmouth var fågelvägen var 1320nm men vi fick lägga ytterligare 100nm till det. Nio dygn. Först fick vi kryssa (mellan valarna och delfinerna) i nordliga vindar rakt norrut för att undvika två rejäla lågtryck om var sin sida om oss. När vi gjorde 0,5kn mot målet kändes det ganska hopplöst. Så kom mer kyla. Därefter regn… Äntligen kom några dagar av sol och den bästa fiskedagen; tre stora tonfiskar på en och samma dag. Det är också lycka! Totalt fiskades fem fiskar, alla tonfisk, och frysen fylldes snabbt upp. Vi önskade få en Dorado eller annan vit fisk men det var tydligen bara tonfiskarna som gillade våra nya bläckfiskdrag. 

Ca 700nm från Falmouth kunde vi äntligen gå rakt mot målet. En dag med till och med genakern uppe. Men sedan kom dimman. Den sortens dimma vars fuktiga famn omslöt oss i tre blöta, kalla (11-12 grader) och råa dygn. Nej, den här resan var ingen sinekur för någon av oss, speciellt inte vi som var vana vid tropisk värme. Sex plagg på överkroppen, seglarställ, mössa och vantar. Vi var sannerligen på väg hem!

Vår värmare har fungerat klockrent vid våra funktionstester i varmare länder men nu när vi VERKLIGEN behövde den, vägrade den att ge ifrån sig en enda millimeter värme. Den var stendöd. Igen. Samma hände oss när vi kom fram till en kall vår i Nya Zeeland…

Nu har vi ”gjort” Falmouth och lite värme och sol har vi fått. Midsommar afton firades på typisk engelsk pub. Falmouth var en positiv överraskning för oss alla som aldrig varit på Engelska sydkusten. Så mysig liten stad, sjudande av båtliv och överallt det välbekanta ljudet av fiskmåsar. Imorgon lämnar vår besättning skeppet, Victor och Sanna ska tillbaka till något som kallas arbetekallaste ever!

Imorgon bär det av närmare Sverige igen. Troligtvis ännu en destination på engelska sydkusten, vid skrivandes stund vet vi inte vart vi hamnar men det finns en uppsjö av fina stället att landa på. 

 
Horta, Azores with Pico mountain in the background.

How incredibly cold can a sailing be ...? Very cold, we can conclude, just a few days after we left Horta in the Azores arrived cold! After five years of more southerly climates, it was a cold shower to meet the Northern European summer.

The distance from Horta to Falmouth in a straight line was 1320nm but we did add an additional 100nm to it. First we had to tack in the northerly winds due north to avoid two large low pressure on each side of us. When we did 0,5kn towards the goal it felt pretty hopeless. Then came more cold. Then the rain ... Finally came a few days of sun and the best fishing day; Three big tunas in one day! 


Approximately 700nm from Falmouth we could finally go straight towards the goal. A day with even the genaker. But then came the fog. That kind of mist whose embrace enveloped us in three wet, cold (11-12 degrees) days. No, this trip was no sinecure for any of us, especially we who were accustomed to tropical heat. 


Our heater worked like clockwork at our functional tests in warmer countries, but now when we really needed it, it refused to emit a single millimeter of heat. It was stone dead. Again. The same happened to us when we arrived to a cold spring in New Zealand ...

We have now "done" Falmouth and a little sun. Midsummer evening celebrated in a typical English pub. Falmouth was a positive surprise for all of us who have never been on the English south coast. A cozy little town, bustling with boating and the familiar sound of seagulls. Tomorrow our crew will leave the ship, Victor and Sanna will return to something called work!

Tomorrow we´ll set sails again. Most likely to another destination on the English south coast, at the time of writing we do not know where we´ll end up, but there are a plethora of fine place to land on.

 

Victor and Sanna at the helm :D 
 
One can always read a book.. or just enjoy the ride..
 
..or catch a big tuna.. Tuna was served at lunch and dinner many days..
 
Yet another delicious tuna dinner while motoring towards Falmouth in cold weather but calm seas.

A life rescuer, we ate a ton of M&M:s and snickers on route :)
 
My expensive sailing boots, new but not used in a long time, fell apart when I really needed them :(!!
 
Yes, some days we had some nice weather!!!
 
..but then came the dense fog - and heavy shipping traffic closer to England. We just adore the AIS!
 
Our route.. An, at times, uncomfortable experience but totally without incidents.
 
Landfall in Falmouth in the evening of the 18th of June, a wonderful feeling :)
 
Midsummer Eve with our very own Maypole.
 
Wow, an ale or two at the (warm) pub just made it the best landfall ever :D

Faial, hortensiornas ö

09jun, Horta, Faial, Azorerna, Portugal 
 
Så har nästa fantastiska besättning landat. Victor och Sanna ska segla med oss till England och vi har t.o.m. hunnit göra lite sightseeing på ön också.  Idag går vi mot Falmouth, en resa på 8-10 dagar beroende på väder och vind.
 
Ambika är laddad till tusen och klar för avfärd efter mycket "skit-meck" med toan som plötsligt slutade fungera. Vi tackar vår förra besättning för benägen hjälp med detta!! Nu är det bara vädergudarna som ska göra sitt.
 
 
Yess, off we go again. There is a deadline to catch, the young ones has to go back to work after midsummer...
Its raining and the wind is not from a favorable direction, but that will (hopefully) change in a day or two :)
Falmouth, here we come!
 
 

Ankomst, Horta, Azorerna

03jun, Horta, Azorerna, Portugal

Vi såg Pico på långt håll, vulkanen på ön brevid Faial. Avslutningsdagen blev som en fanfar; en stor val dök två meter vid sidan av båten efter att ha sprutat luft så Anders satte kaffet i vrångstrupen. Sedan hoppade en val, hundra meter från båten, rakt upp i skyn och landade bredsida ner med ett enormt plask. Delfinerna, en stor hjord, jagade runt båten och fåglarna följde dem och mumsade på småfisk som skvätte över.  Mer valar och delfiner på avstånd. Sol. Vilket skådespel, man kan aldrig se sig mätt!

Vårt fiskedrag fungerar uppenbarligen INTE i denna del av oceanen, våra kära bläckfiskdrag som givit oss så många goda middagar runt klotet. På den här etappen blev det bara ett litet halvnapp (manet?) men ingen fisk på hela överfarten från Bermuda, 13 dagar och 6timmar - 1800nm fågelvägen!!

Sista halvan av överfarten har varit, som man säger, ”a walk in the park”. Mitt i det Azoriska högtrycket hamnade vi till slut efter att ha positionerat oss väl i början och följt med de svaga (men dock) västliga vindarna på norra kanten av högtrycket. Med genakerns hjälp tog vi oss sakta fram på ett solstekt, platt hav, mitt bland alla 1000-tals Portugisiska örlogsmän (här ville man inte hamna i plurret!) som stolt seglade förbi. Det enda spänningsmomentet var när kaptenen räknade hur mycket diesel vi hade kvar; skulle det räcka ända fram om vi tog vara på varje liten vindpust? Våra 500lit (i tanken och i dunkar) räckte men det blev inte många liter över :D Det ser ut som om vi hamnat mitt i hopen av ARC-flottan som är på väg mot Lagos, marinan i Horta är proppfull!

Ikväll ska vi förlusta oss i byn. Vi ska gå på Henry´s Bar  (eller Peter´s?), (den anrika baren som nu bytt namn till Sports Café, kärt barn...) för att fira ankomsten. Gastarna ska få signatur och stämpel i sina skeppsböcker efter väl förrättat värv på det stora havet och sedan ska vi ska ljuga om överfarten tillsammans med de andra besättningarna på Henry´s Bar :) Och undertecknad ska INTE laga mat idag! Inte heller behöver gastarna diska :D Jipee!


Halfway to Horta, from here a walk in the park...

The last half of the crossing has been, as they say, "a walk in the park". Amid the Azores High, we ended up finally after we positioned ourselves well in the beginning and followed with the weak westerly winds on the northern edge of the high pressure. With the help of the genakerns'we sailed slowly on a sun-baked, flat sea, The only excitement was the moments when the captain calculated how much diesel we had left; it would suffice if we took advantage of every little gust of wind. Our 500lit (in the tank and in cans) was enough but there were not many liters left. It looks as if we are in the midst of the ARC fleet is heading for Lagos. The marina of Horta is crammed!


At first wet and windy, not so nice..
 

Then, VERY nice...
 
 
 

One of thousands of Man-of-war jelly fish. We don´t want to fall into the sea here...


Anders teaches us the hokus, pokus of tying a superfast bowline. Fabulous! If you wanna know how to do it, it´s gonne cost you :D
 
 
...land OHOY, Horta here we come!
 
 
Yes, we´re here and safe and sound! 


Next step, fill the boat with diesel again for the next leg...to Falmouth, UK

 
Horta marina, day 1 


Thank you Sandvita, for the super nice gift at Peter´s!!!!!!!!!!!!!!!!
 
 
I don´t know if you can see, but this is the biggest skewer ever. Needsless to say Torsten was hungry! (one might think he didn´t get ANY food on route :)
 



Halvvägs nästan

27maj N36.19.06 W048.36.19

Efter några halvjobbiga dygn med kryss, regn, 16-23kn vind och
skvalpvågor har det nu lättat lite. Torsten fick flytta in till salongen
och sova för i förpiken var det helt olidlig att vara.
Vi kryssar fortfarande men solen skiner, vinden är behagligt lätt
och vi gör ca 5-6kn mot Azorerna. Igår siktade vi kaskelottval 100m
akter om oss och en stormfågel trasslade in sig i vår fisklina
(dumma fågel) men tackolov kom den loss själv och eftersom han
och hans kompisar envetet dök efter mat i vårt kölvatten fick vi sluta
fiska!!

Idag, i gryningen, plaskade ett gäng delfiner förbi på matjakt och de
hade inte tid att leka med Ambika. Portugisiska örlogsmän siktar vi
alltsom oftast, i början var deras segel vita men nu är de mer
rosa/magenta. Vaffö de?

Vi hade kollisionskurs med ett fraktfartyg inatt - vad är chansen?
Efter lite prat på radion bestämde han sig för att väja för oss, tack
för det! Ibland siktar vi andra segelbåtar, som igår när vi var nära
en fransos som undrade på radion vilket väder som skulle komma!!
ARC-båtarna börjar vi jaga ikapp och en är i sikte föröver i
skrivandes stund.

Nu är vi på väg in i det Azoriska högtrycket fast på fel sida vilket
innebär lätta vindar från fel håll eller ingen vind alls... En får se vad
det blir av detta. Vi har i alla fall mycket diesel kvar :D

Många seglarhälsningar 
Lasse, Anders, Torsten och erja

Mot Azorerna

21maj, St George, Bermuda
 
Igår kom de, hjältarna som ska stötta besättningen på Ambika över havet. Anders och Torsten kom, något utmattade efter 24 timmars resa, till ett Bermuda som var 24 grader varmt på kvällen. Middag på Wahoo restaurant (vi år wahoo såklart) och så gjorde vi utklareringen från Bermuda.
 
Nu, på morgonen satte vi upp genuan (översynen kostade 800USD!), gjorde en snabb genomgång av båten och åt en näringsrik frukost med importerad kaviar och knäckebröd :D

På återseende i Azorerna om ca 2 veckor!!
 
 

Yesterday they came, the heroes that will support the crew of Ambika on our way to the Azores. Anders and Torsten come, somewhat exhausted after 24 hours journey. Dinner at "Wahoo restaurant" (we ate wahoo, of course) and cleared out from Bermuda.

Now, in the morning we put up the genoa (the overhaul cost 800USD!), Did a quick tour of the boat on behalf of the newcommers and ate a nutritious breakfast with newly imported caviar and crispbread :D

Au revoir at the Azores in approx. two weeks!

Solen skiner igen

20maj, St George, Bermuda
 
Det skiftar hastigt, vädret. Ena stunden regn, kallt och kuling till nästa dag med sol, lätta vindar och varmt. Proviantering nästan klar och seglet (genuan) hämtat och uppsatt. Idag tankning av vatten och upptoppning av diesel. Igår kom Lene och Henrik på SY Dana på middag i alla fall, jättetrevligt och idag kl0900 for de rakt norrut mot Nova Scotia and  beyond. 
 
Det börjar bli tomt med båtar på ankringen och idag drar de sista ARC-båtarna. Anders och Torsten är på G och ska landa ikväll!! Det blir rivstart för dem; bara några timmars sömn och så iväg imorgon bitti! Vi måste hinna innan det blir motvind i flera dagar. Det ser ut som om de får kvista över till Bermuda och turista en annan gång, synd!

En sista koll på vädret ikväll och imorgon och om inget oförutsätt händer seglar vi mot Azorerna, 1800nm, imorgon bitti. Cirka två veckors segling, hack i hälinen på ARC-gänget :)

 
A true Bermudian gentleman, all dressed up, possibly for a party :)
 
 
One has to have a little choclate on route as well
 
 

It shifts quickly, the weather. One moment rain, cold and gale, the next day sunshine, light winds. Provisioning almost done and the sail (genoa) fixed. Today refueling of water and upptoppning diesel. Yesterday, Lene and Henrik SY Dana at dinner anyway, really nice and today kl0900 for the due north towards Nova Scotia and beyond.
 
It empty of boats at the Anchorage and today as the last ARC-boats are leaving. Anders and Torsten are on their way and will arrive tonight !! It will be a kick start for them; just a few hours sleep and then leave tomorrow morning! We have to catch before it gets headwind for days. It´s 1800nm to the Azores, approximately two weeks of sailing, just one day after the ARC.

 
The sailmakers parrot attaced Lars when he came to close, did not like him :)
 
 

These guys have the right atttitude  :) 
 
 
St George bay
 
 
 Mahi Mahi soup dinner (Torstens catch) with Lene and Henrik from Danish S/V Dana
 
 
Swedish Cat, Mantra II, leaving on The ARC rally today 
 
 
Swedish Najad 46 "Song of the Sea", also leaving on The ARC rally. 
All in all we counted to over 50 yachts leaving for the Azores today, two Swedish. A great day to leave!

Källa: Svenska Långsfärsseglare

19maj, St George Bermuda
 
S/Y Missy har kommit ihamn enligt nedanstående källa (Linda Hammarberg på S/Y Mary av Röverhamn). Skönt att de nu är välbehållna!
 
Här i Bermuda har vinden bedarrat och även solen har visat sig mellan molnen. ARK-seglare mot norra USA håller på att lämna hamnen nu och imorgon går ARK mot Azorerna. Vi kommer att följa dem i hälarna.

Vi har inte hört något mer om den förmodat kapsejsade katamaranen som vi hörde om på VHF igår. Hoppas det var ett falskt alarm!

Lene och Henrik på S/Y Dana har lämnat åpterbud till middagen ombord på Ambika ikväll. De har tagit beslut om att senast imorgon bitti segla till Nova Scotia. Fair Winds önskar vi dem!
http://www.sailblogs.com/member/dana/
 
 
 

Missy kapsejsade 8 gånger. Nu i hamn, elva dygn senare.

Det är med stor lättnad vi så här elva dygn efter den stora Atlantstormen kan rapportera att svenska OE32:an Missy och hennes besättning äntligen nått hamn på La Palma, längst västerut i ögruppen Kanarieöarna. 

Missy ska enligt uppgift ha kapsejsat åtta gånger och slagit runt flera varv i samband med stormen som drog fram väster om Azorerna 6-7 maj. Ombord fanns Lisbeth och Sture Ottosson från Ljungskile, som i likhet med besättningarna på fyra andra segelbåtar begärde räddning till följd av ovädret som skördade en 6-årig flickas liv. Paret Ottosson valde dock att avböja hjälp så snart man kunnat konstatera att både båt och besättning klarat sig utan allvarligare skador.

Besättningen ska ursprungligen ha varit på väg mot Azorerna, men la i samband med stormen om kursen mot Madeira – kanske i hopp om att undvika nästa lågtryck som då såg ut att vara på väg in mot området. Den fortsatta färden österut visade sig bjuda på ytterligare prövningar, med hårda nordostliga vindar som tvingade Missy allt längre söderut. Det är därför glädjande att kunna berätta att de under natten som gick äntligen kunde lägga till på den kanariska ön La Palma där den trötta besättningen nu vilar ut.

http://svenskalangfardsseglare.se/

***

"It is with great relief we, eleven days after the big Atlantic storm, can report that the Swedish OE32:  "Missy" and her crew finally reached the harbor of La Palma, the furthest west of the archipelago of the Canary Islands.

Missy has reportedly capsized eight times and beaten around several times in connection with the storm that swept west of the Azores 6 to 7 May On board were Lisbeth and Sture Ottosson from Ljungskile, which, like the crews of four other yachts requested emergency as a result of the storm which claimed a 6 year old girl's life. The couple Ottosson chose to decline the assistance as soon as it has been seen that both boat and crew survived without serious injuries.

The crew have originally been heading for the Azores, but added in connection with the storm on course for Madeira - perhaps hoping to avoid the next low pressure which then looked to be heading toward the area. The continuing journey eastward proved to bid on further trials, with hard northeasterly winds that forced Missy farther south. It is therefore gratifying to report that during the night which went finally were able to land on the Canarian island of La Palma where the weary crew is now resting."

 

 

 


Ännu en katamaran...

18maj, St George, Bermuda
 
Det är inte så kul här just nu! Det blåser kuling i byarna och regnar, bara 18 grader men det känns kallare. Det drar och sliter i ankarkättningen. Hörde just på VHF:en att ännu en katamaran slagit runt, den här ca 200nm norr om Bermuda. Vet ingenting om hur det gått med räddningsaktionen och hur stor besättningen är... Nu får det väl ändå vara nog! 
 
***
 
Strong winds and rain, only 18 degrees but it feels colder. Just heard on the VHF that another catamaran turned around, this was about 200nm north of Bermuda. We know nothing about how it went with the rescue and how big the crew is ... Now surely this is enough!!
 

Det vita takens land

16maj, St George, Bermuda
 
Vi råkade rakt in i myllret av ARK-båtar. Rallyt gick från både Västindien och USA  via Azorerna till Lagos respektive Washington. Det är full rulle överallt :) Samtalsämnet här handlar om stormen söder om Azorerna den 8maj som orsakat att fem båtbesättningar fått sjöräddas och en 6-årig flicka på kapsejsad katamaran dött. Sture och Lisbeth på S/Y Missy, som vi träffade i Västindien efter en tuff seglats dit, var där men avböjde räddning. Vilka hårdingar! Även S/Y Sandvita är på väg till Azorerna men har tydligen kommit undan stormen, puh!


Kapten Totte har lämnat skeppet
återgått till livet på fast mark i Sverige, lite skillnad från guppandet på ett varmt hav. Vi tackar för alla skratt vi haft ombord! Innan han lämnade tog vi bussen till Hamilton (huvudstaden) och en färjetur till andra sidan ön, mer om detta nedan.
En typiskt Tottevits: 
Killen frågade bertendern på puben: Do you serve nuts?
och fick till svar; We serve everybody!
Typisk Tottevits 2:
Killen till servitören: Do you have bloody beef?
Servitören: Yes we do, would like some fucking potatoes too?


Det är ingen som kan säga emot; Bermuda är en VÄLDIGT vacker ö och tillika Storbrittaniens äldsta koloni med bara 65000 invånare. Varenda kvadratmeter är bebyggd med något som ser ut som välkötta parker där varje grässtrå ligger på plats och med miljoners vackra hus/herrgårdar/herresäten. För att säkra vattentillförsel är alla hus byggda med vitt tak med kontruktioner (rännor) som samlar upp regnvattnet och lagrar det i husens källare. Vi har aldrig sett något liknande. 

Ja, det är MYCKET dyrt här. Allt är dyrt! Vi fick förklarat för oss av två ädre damer (typiskt sådana som bor på Fin Herrgård) att Bermuda har ingen skatt på inkomst utan all skatt läggs på konsumtion. Som i Polynesien. Säkert bra för dem som bor här, sämre för dem som bara är på besök och redan betalar skatt hemma. Medaljen andra sida är alla de som inte "tillhör", de som hamat utanför och de är utan undantag svarta. Antalet "a-lagare" är alltför många för att det vara OK.... There is no such thing as perfekt!
 
Våra egna förberedelser är i full gång för tvåveckorsseglingen till Azorerna; den gamla trostjänargenuan är på översyn på Doyle Sails och motor och oljor servade. Tvätt, städning, proviantering, tankning av vatten och diesel och surrning  av allt löst står på agendan. Nästa helg planerar vi sticka, så fort vår besättning har kommit och vädret tillåter. 


Kapten Totte proudly presents his Dorado no 2! Yammi, marinated in wasabi, ginger and soy sauce á la Victor!
 
 
We are in the midst of a throng of ARK-boats in Bermuda. The ARK-rally went from both the Caribbean and the United States via the Azores to Lagos and Washington respective. It's full speed everywhere :) The topic here is about the storm south of the Azores, the 8 May which caused that five crews received searescue and a 6-year-old girl on the capsized catamaran died. S/Y Missy, who we met in the Caribbean after a rough voyage over the Atlantic, was there but declined rescue. Also S/Y Sandvita is heading to the Azores but has apparently escaped the storm, phew!

Our own preparations are in full swing for the two-week voyage to the Azores; the old genoa is on overhaul at Doyle Sails and motor oils and serviced. Laundry, cleaning, provisioning, refueling of water and diesel and lashing of all loose is on the agenda. Next weekend we plan sail, as soon as our crew has arrived and weather permitting.
 
 
The strange white roofs of Bermudian houses. Ambika at anchor in the background in the bay of St George.

 
Down town St George.
 
 
Hamilton seen from the ferry.
 

The old genua has to manage yet some crossings, is at overhaul at Doyle Sails.


 

Om

Min profilbild

RSS 2.0