Helgonens ö

28feb, Iles des Saintes,  WI
 
Vad har hänt med fisket? Och vad har hänt med vädret i Karibien? Vad gäller fisket så har vi inte fått fisk NÅGON ENDA GÅNG sedan vi kom till Västindien igen! Vi ser långa sjok och stråk av sjögräs överallt som såklart fastnar på kroken och effektivt kloggar igen draget. Vilken skillnad från förra gången (för drygt fyra år sedan), då det bara var att kasta ner kroken i havet och snart satt en firre där...

Vädret är väldigt blåsigt. När vi pratar med våra svenska seglarvänner som korsade Atlanten vid jul, säger många att det konstant blåste kuling+ med massor av squalls. Flera av dem skeppar nu tillbaka sina skepp på fartyg istället för att segla vidare eller ens segla hem. Just nu är vi inblåsta i Iles des Saintes för det är kulingvindar att vänta dit vi tänkte oss för nästa etapp; Nevis, St Kitts, St Bart, etc. 
 
Imorgon eller på måndag drar vi i alla fall vidare till norra Gudeloupe (35nm), troligtvis i sällskap med Sture och Lisbeth på Missy. Kanske blir det sightseeing på ön i väntan på att vindarna ska bedarra.
 
Vi har ca 1000nm att segla innan vi kommer till Cuba = ca 30nm/dagen från nu....
 
 

Is there no fish in the sea any more? And what's up with the weather in the Caribbean? As for fishing, we have not had fish even once since we came back from Sweden. We see long clumps and streaks of seaweed everywhere. What a difference from last time (about four years ago), when it was just to throw the hook down into the sea and soon after we had a fish frying in the pan...

The weather is very windy. When we talk with our Swedish sailing friends, who crossed the Atlantic at Christmas, many said that a gale was constantly blowing and with lots of squalls. Several of them now ship back their yachts to Europe instead of sailing further or even sail back home.

 
Tomorrow or Monday we´ll sail to the northern tip of Gudeloupe (35nm). And then we have to cover approx 1000nm to reach Cuba.

 
No fish due to vast seaweed areas!!!!!!!!!!!!!!!
 
 
The disaster happened 1902. The vulcano Peleé in Martinique exploded with a gas explosion and St Pierre was totally destroyed and 30 000 people died in just a couple of minutes. Two persons survived, a murderer in his prison cell and a cobbler who was down in his basement... The town never came to live in it´s former status and now only 4500 people live there. The vulcano is just behind the town and the eruption was was much stronger than the atomic bomb in Hiroshima!
 
 
The town is full of ruins and the museum tells about the disaster.
 
 
Ambika is waiting while we stroll in St Pierre.
 
 
Breaking news; Lars is doing some heavy shopping, believe it or not (trying to compete with me?)..
 
 
Iles des Saintes is a lovely place and totally idyllic and chique, á la France.
 
 
But the petite centre is dead and empty during lunch, from 1pm to 3pm..
 
 
..in the mean time we admired the hilly surroundings with a big cactus bush, iguanas, cows, goats and sheep everywhere.
 
 
Qui, some baguette avec fromage et jambon, of course. It tasted wonderful!

Fest i St Lucia

23feb, Rodney Bay, St Lucia, WI
 
Idag skulle det firas att St Lucia blev självständigt igår 1979. Efter att ha bytt ägare mellan England och Frankrike fjorton (14) gånger blev det till sist engelskt. Det for färre än 200 000 människor på ön och det kändes som om alla var på väg till festplatsen. Man kunde inte tro att medellivslängden här är 75 år, vi drog upp medelåldern rejält kan jag säga, vi och besättningen på Solit som också var där. Vi var dessutom de enda vita i ett hav av St Lucianer och fransk kreolskan ljöd omkring oss.. 
 
Vart tog reaggin vägen? Den kunde man ju gunga till och njuta av. Musiken ikväll var ett antal stycken skrik och bastoner i skrällande högtalare... inte njutbart. Ja, ja det är vi som är gamla....
 
Det som var roligt var att höra vrålet från scenen som undrade om publiken var stolta över att vara St Lucianer och höra deras rungande ja, till svar. Skulle det kunna hända i Sverige?
 
Särskilt långvariga blev vi nu inte... :D
 
 
St. Lucia's celebrated it´s Independence Day, it happened 1979. We, together with the crew on S/V Solit, increased the average age on the party site significantly :)
 
 

svenskkoloni i Rodney Bay

23feb, St Lucia, WI
 
Fem stolta SVENSKA skepp i rad, bredvid varandra i Rodney Bay Marina. Nästan osannolikt. Idag är det St Lucias självständighetsdag och det ska tydligen firas på Pigeon Island. Gissa vem som är där då :) Imorgon drar vi till St Pierre på Martinique för ett kortstopp, vidare till Dominica för att sova en natt och slutligen till Iles des Saintes innan det riktigt blåsiga vädret kommer. Där stannar vi säkert några dagar.
 
 
Karolina och Thomas på Windflower (närmast), Kate och Jan-Erik på Solit, Peter på Joshua, Kenta och Mats på Cluck och undertecknade längst in.
 
Five Swedish yachts in a row on Rodney Bay Marina, what are the chances :)
 
 
 Kenta ser ju nöjd ut, har just anlänt från Martinique och lagt till snyggt med häcken in.
 
 

Au revoir, see you soon!

20feb, Rodney Bay Marina, St Lucia
 
Så tog denna sagan slut. Familjen Raftell är på väg hem till Hong Kong. Vi hoppas se dem snart igen; Hanna, Peter, Dinghy Queen (Andrea), Sir Väs (Alexandra) och Froggy (Amelie)!
 
 
 

Ambika update

20feb, St Lucia, WI
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Det blev Martinique!

19feb, Martinique


Äntligen är hon frisk igen, Alexandra!
Det har verkligen varit en pärs! Vi hann inte ens lämna St Lucia för att segla till vårt mål; Tobago Cays för Alexandra blev sjuk. Så sjuk blev hon att vi till slut fick ta henne till både läkare och senare till sjukhus där hon vi stanna med näringsdropp över natten men Hanna. Vi andra väntade i båten i Castries (St Lucias huvudstad). Alexnadra hade fått en bakterie eller ett virus som gjorde att hon inte kunde behålla vätska, än mindre mat, och blev bara svagare och svagare. När hon blev utskriven, med antibiotika, gjorde vi ett sista utbrytningsförsök och satte kurs mot St Vincent. Men över öppet hav blev hon dessutom sjösjuk så vi vände tillbaka och gick till Rodney Bay (för femte gången).

Sedan, en dag, vaknade en helt ny flicka till världen; Alexandra var pigg som en lärka, varpå vi genast satte kurs mot Martinique istället. Där snorklade vi, shoppade, gick på restaurang, såg karneval och idag seglade vi "hem" till St Lucia igen.Imorgon, fredag, går flyget hem till Hong Kong igen. 

 

St Lucia and Martinique with the Raftell family. Tomorrow the story ends and they will fly back to Hong Kong.


 
 
 
 
 
 
 
 
 

Invasion

13feb, St Lucia, WI
 
NUUU har de kommit; klanen Raftell från Hong Kong. Två vuxna (Peter är över 2m) och tre barn, 8,9,10 år! Tack-o-lov fick vi segelmakaren till att stuva undan 4 stora segelsäckar så att alla (kanske) får plats. Första natten var lite kaos pga av jetlag, inte konstigt efter att ha flugit runt halva jordklotet och tre tjejer i samma säng, fnittret höll aldrig på att slut :D 
 
Vi firade också Andreas10-års dag med jättegod cheese cake och ja-må-hon-leva-sång. Idag seglar vi från Rodney Bay till Sufriere, också på St Lucia.
 
 
Lars daughter Hanna and her family from Hong Kong arrived to sail with us. Luckily we got the sailmaker to stow away four large sail bags! The first night was a little chaos due to jet lag, no wonder after flying halfway around the world.  Today we´ll sail to Sufriere, St Lucia.
 
 
 
 

St Lucia and the Pink Elephant

10feb St Lucia, Västindien
 
Fruktmannen, som kom förbi i sin "farkost" när vi låg för boj första natten i Rodney Bays vik, fick spel. Han tyckte inte vi skulle ha vår jolle bakom båten för då kunde han inte komma nära oss (?). När vi inte ville ha frukt, blev han helt galen och kallade Lasse (som vid tillfället var klädd i en rosa piké) för "The Pink Elephant" och andra helt onämnbara saker.... Vi andra åkte med på ett bananskal (haha) också och blev kallade både det ena och det andra. Ojoj, vad han hade vaknat på fel sida! Kommer vi att köpa frukt av honom ever??????????????
 
Sablar ankarspel, vinddatorer och läckande jollar! Idag fick vi köpa ett nytt ankarspel och betala killarna som installerade den dyra pengar (2 killar á 55USD/tim var i 5tim!). Efter många om och men fick Lasse ut vinddatan ur tullen och betalat den. Men tid att installera den finns tydligen inte... Så får vi se hur det går med den hajattakerade jollen imorgon :) Fast vi gläder oss åt (och drar en lättnadens suck) att det viktigaste är fixat i alla fall = ankarspelet! 
 
Besättningsbyte. Igår for Otto och Pirjo iväg hem till Portugal och på onsdag kommer nästa omgång gastar; Lasses dotter Hanna med familj ska segla med oss ett tag. Då får vi tre sjövilda flickor ombord som kan skrämma bort alla dumma pirater :D
 
Här har varit en vertitabel svensk-koloni i marinan men de flesta har släppt förtöjningarna och dragit vidare norrut; (Intensiva) Cluck och (coola) Sanuk m.fl. Sandvita är dock kvar söderöver så dem lär vi träffa snart.
 
 
 
We met the pirates on our way to St Lucia but luckily enough we got away!! 
 
Bloody windlass, wind computers and leaking dinghies! Today we had to buy a new windlass and pay the guys who installed it too much money (2 guys á 55USD each/h for 5h!). After many ifs and buts Lars got the wind data from the Customs and paid it. But no one had time to install it ... So we'll see how it goes with the dinghy tomorrow :) Though we rejoice (and draw a sigh of relief) that the key issue is fixed; the windlass!
 
 
The "fruitman" got angry at us (we didn´t want to buy his fruit) and called Lars "The Pink Elephant". That was not nice, we thought! 
 
 
A man doing some lone steelband on the side street. Sweet!
 
 
Rodney Bay from a (sea)couch.
 
 
This is an ex-windlass. Our windlass has ceased to be. It is no more!
The circumnavigation has taken its toll.
 
Otto and Pirjo have drunk their last Rum Punch for the time beeing and yesterday they flew back to Portugal (currently 11 degrees and rain!). See you soon, hopefully :D
 
 
 
 
 
 

Soufriere

06feb, Soufriére, St Lucia
 
Otroligt snabb segling över från St Vincent till St Lucia igår. Stor del tack vare Otto fasta hand om ratten och till dels för kraftig medström. Lite krabb sjö gjorde att det gungade om marken när vi fem timmar senare satte fötterna på fast mark.
 
Deja vu var det att komma till Soufriére också på St Lucia, en sömnig karibisk stad där vi också var för fyra år sedan. Nu är det bara ett skutt över till Rodney Bay imorgon för att laga ankarspel och vinddatan samt byta besättning :)
 
 
Deja vu, it was getting to Soufriere on St. Lucia, a sleepy Caribbean town where we were four years ago. Now it's just a jump over to Rodney Bay tomorrow to mend the windlass and wind data as well as crew change :)
 
 
 
 

Wallilabou Bay

04feb, Wallilabou, St Vincent, St Vincent & the Grenadines
 
Nästan Goda Nyheter; vårt ankarspel behöver bara en ny solenoid unit (någon typ av relä???) och det lär ska gå att fixa i St Lucia eller Martinique. Vi som var färdiga att köpa ett helt nytt ankarspel. Det hade drabbas mitt skokonto hårt!!! Den duktiga mekanikern i Bequia gav oss det lugnande beskedet samt kopplade om systemet att vi nu, om vi måste, kan släppa ut ankaret manuellt och köra upp det med ankarspelet tills vi får det lagat. Toppen!
 
Jäklar människor! Pga trasigt ankarspel bokade vi en boj i Wallilabou Bay. Tror ni att det fanns en ledig boj när vi kom dit? Nej, just det. En kille i sin lilla träjolle försökte hjälpa oss och dyka efter en sjunken boj men utan att lyckas. Vi fick ta en boj i viken brevid för det var för djupt för ankring. Natten blev allt annat än bekväm för det väna paret i förpiken för bojen slog mot skrovet hela natten... och vi var rädda för pirater hela tiden :)
 
Idag tog vi en boj utanför restaurangen i Wallilabou, checkade ut ur landet och åt en god middag med piraterna från Pirates of the Caribean. De var snälla visade det sig :D och Cpt. Jack Sparrow var där, wow!
 
Imorgon styr vi seglen mot St Lucia!
 
The Boat Boys were immediately there when we arrived and wanted to help with lines and ropes from their small fragile boats. It's not always successful ...

This is Capt Sparrows Bay in Wallilabou. All the pirates were there. Even the parrot was a Captain Hook.

 
 

Bequia

02feb, Bequia, St. Vincend & the Grenadines, West Indies
 
Efter några lata dagar i paradiset bland sköldpaddor och Stingrockor i Tobago Cays skulle vi dra upp "kroken" och segla till Mayreau. Men se där var det stopp. Vi fick inte upp ankaret! Något var allvarligt fel. Visserligen hade "upp knappen" på remote kontrollen trilskats lite tidigare men blivit avhjälpt med en dutt 5:56. Inte denna gång. Nej, pannor i djupa veck för hur vi enklast skulle få upp den, med 30m kätting, med handkraft. Då var det bra att vi hade extra muskelkraft och extra händer. En winchade, två drog och en hjälpte till med motorn mot vinden för att lätta på trycket. Efter någon timme var kroken uppe och vi var utan ankarspel. Inte bra. INTE BRA ALLS! 
 
Det hade nu hunnit bli sent och vi bad en inföding ta en boj till oss lite längre bort och det fungerade. Där blev vi liggandes över natten i väntan på en ny dag.
 
Nästa dag seglade vi 25nm dikt bidevind till Bequia där Lasse på Sandvita hade förbokat en boj åt oss samt eskort till bojen - det kan man kalla service :) och inte nog med det, vi var medbjudna på kvällens "grisfest" på Papas krog tillsammans med nästan alla andra svenska båtar. Hur kul som helst! Fast med ankar spelet var det inte lika bra. Trots alla kunniga sailors som försökte hjälpa oss blev det inte bättre. Sista förhoppning här är en duktig mekaniker som ska titta på eländet imorgon. Om det inte fungerar blir det till att ställa kosan till Martinique där de, enligt Sandvita-Lasse, har ALLT en seglare kan behöva. 
 
S/Y Cluck är här med tre grabbar ombord; Kenta, Mats och Kevin. De är på väg till St Lucia imorgon och deltog "intensivt" i festligheterna på grispartyt :D. Vi kommer säkert att stöta på varandra igen.
 
 
Very expensive eggs in Union Island, be ware! 12 eggs and some cucumber cost us 42ECD (120 SEK)
This is where we cleared in to St Vincent & the Grenadines.
 
In the entrance of Bequia Bay we saw these VERY special buildings. It´s a private property, founded by Thomas and Gladys Johnston in the 1960s. It´s called the Moonhole and is let out for rent at VERY high prices.....
 
... also the interior has a VERY special design!
 
 
Arrival to Bequia, this ship tried to take a shortcut - but did not succeed!!
 
 
Tobago Cays, wonderful as ever... 
 
 
...with plenty of grilled lobster ashore..
 
...and turtles in the sea...
 
 
...not to mention the Sting Rays :)
 
 
A nice swede-gathering in Bequia with lots of Rhum-Punch and roasted pig!!
 
 
A helpful and happy "Bequianian" with a big golden smile!!
 
 
Don´t worry, be happy. Just another day in Bequia.
 
 
Cluck and Ambika, side by side, in "the Swedish Colony" in Bequia.
 
 
Everywhere present is the breadfruit tree. 
 
 

Grenada, Carriacao

29jan, Carriacao, Grenada
 
Det har varit ordenligt blåsigt och med talrika regnskurar här. Överseglingen från Grenada till Carricao på 35nm, över en aktiv undervattenvulkan, var stundtals blöt. En tjej vi träffade här sa att sedan Den Stora Orkanen för tio år sedan har vädret inte varit sig riktigt likt. Ur led är vädret.
 
Här på denna lilla vulkanön, med bara 8000 invånare, är det som om tiden står stilla. De små färgglada trähusen, de färgglada människorna, fina målningar på fasaderna, barerna och kafeerna, allt är sig likt. En sak skiljer dock, det är långt många fler segelbåtar än för bara fyra år sedan som ligger ankrade i vikarna. Snart får man ju inte plats :)
 
Enough? No never! We had two big ones for dinner. We bought them from Simon who sold ithem to us while at anchor in Tyrrel Bay. Then we cooked them at had a feast!
All boats are not made for crusing... 
 
 

Cariacao nästa

26jan, Grenada 
 
Vi gjorde en trevlig avstickare till "Hog Island" där vi frotterade oss med Sanuk och Windflower och alla andra på sandön några nm öster om Procly Bay. God mat, härliga rompunch, färsk hummer och reggae musik. Fast några dansanta seglare fanns inte att finna.....
 
Nu har vi hämtat mer gasol, betalat alla (&@$*%#}) räkningar, provianterat för en dryg vecka i vildmarken.... Imorgon bitti seglar vi till Caricao och klarerar ut från Grenada, sedan är det bara sandöar, blå/turkos hav, vattensköldpaddor och grillar lobster under fullmåne som gäller.... hoppas vi :) Vet inte när vi får Internet Nästa gång, Hang on in there.... 
 
 
View from Prickly Bay Marina
 
Otto and Pirjo trying to sort out everything on the Internet before we sail to the Grenadines.... And no Internet .

Steelbandparty i Prickly Bay

25jan, Prickly Bay, Grenada - Spice Island
 
Det känns väldigt bekant nu, det är tredje gången vi kastar ankaret i den stora viken i södra Grenada. I fredags var det party-party i haket vid marinan. Det bullades upp med värsta rum-punch, elddans, öl, pizza, shake, vin, coctails och steelband. Alla hade kul tillsammans, seglare, lokalfolket, unga, gamla, hur kul som helst! 
 
Igår tog Pirjo och Otto en utflykt på på ön (och köpte lite alkoholhatiga drycker från romfabriken och massor av kryddor). Vi passade på att ha en planeringsdag för våra vidare öden och äventyr. Det känns bra att få lite mera detaljkoll  på rutten och på våra kommande gäster :) 
 
 
Swedish crews from Sandvita, Sanuk, Windflower and Retro Baloo gathered at party time in Prickly Bay 
 
I think some enjoyed the show more than others... :D
 
 
Yeah Otto, shake it babe, you´re doin´ good :)
 
 
 
 

Prickly bay - Grenada

 23jan, Grenada
 
...vilken helt otroligt perfekt första segling i Karibien vi fick. 12tim, bidevind 15knop, fart 7knop och platt hav. Vi kastade förtöjningarna i gryningen och kastade i ankaret de sista skälvande minuterna av dagsljus. När vi vaknade såg vi att vi låg mellan två andra svenska båtar; Sandvita och Sanuk. Liten värld. 
 

Om

Min profilbild

RSS 2.0