Richards Bay
30okt, Richards Bay, Sydafrika
Det har regnat kraftigt och oupphörligt i tre dygn. Vi väntar på ett väderfönster som gör det möjligt att segla vidare söderut, mot Durban, bara 90nm, men ack så viktigt att det ”rätta” vädret infinner sig. Vi måste få gjort en del tekniskt underhåll och Durban är stället att göra det på. Vi måste packa om livflotten och vi vill köpa/installera en ny vindgenerator inkl. regulator. Lilla Rutan (Rutland 913) har gett upp.
Richards Bay är en plats där det inte finns så mycket att göra förutom att bege sig till närliggande naturparker (Game Park Reserves). Det är världens största kolexporthamn, en industristad med knappt 60 000 invånare utan ett egentligt centrum, bara en shoppingmall att fördriva tiden i. Nu har vi gjort mallen i både höger- och vänstervarv ett antal gånger och (med en slankare plånbok) väntar vi ivrigt att segla vidare.
Här på Zululand Yacht Club kan man träffa andra likasinnade på en öl eller två i baren men de flesta av våra seglarvänner har fortsatt söderut redan. Flera av dem har haft det tufft på vägen med upp till stormvindar och hög sjö trots att prognosen såg bra ut när de stack. Här på land ligger en finsk båt, S/Y Melina som nu fått rodret lagat på sin Malö 43:a efter att ha kolliderat med en sovande val på natten. Det var inte kul, tyckte de. Vi läser i vår nyinköpta ”South Afrikan Nautical Almanac” att sträckan Durban till Port Elisabeth är den svåraste (läs värsta) på hela jorden-runt-seglingen… Grattis säger vi till Elisabet och Marianne som mönstrar på här. Indiska Oceanen har alltså inte tappat greppet om oss ännu. Vi ser fram emot att ”landa i Kapstaden” i slutet av november och sedan till den lugna men LÅÅÅNGA sträckan över sydatlanten till St Helena.
En ny solpanelsregulator är installerad, den tredje i ordningen. De har blivit förstörda av saltvatten inne i ”elcentralen” och nu vet vi varför; Doradoventilen på rufftaket hade vi glömt att stänga och när Ambika lekte ubåt på vissa sträckor kom det in saltvatten som, såklart, letade sig in till det enda stället det INTE får komma saltvatten, i elcentralen! Annars är Ambika helt torr, inte en enda lucka läcker och nu inte heller Doradoventilen för den kommer att vara tillbommad med lucka när vi seglar - från och men nu :).
Medan vi väntar har vi (läs jag) kontrollerat hur midje- och andra mått har artat sig sedan avresan. Det var inte roligt; magmåttet (alltså den delen av magen som ligger precis under midjan) har kraftigt ökat i volym på senaste tiden. Vi får skylla på Kapten Totte då vi i hans sällskap smörjt kråset, alternativt på hög ålder. Dags för "åtgärder" igen! Som tröst är vi slanka som vidjor om man jämför med invånarna i Sydafrika. Wow, där kan man prata om volymer!
En annan aktivitet som pågått under tiden på havet är att lära en av Kapten Tottes klurigramsor och jag tror att jag äntligen klarat biffen:
”På tallrik ätes efterrätt. Men om man tänker efter rätt, man även tallrik kallar en skog som talrik är på tallar” :D
It has been raining heavily and incessantly for three days. We are waiting for a weather window that makes it possible to sail further south towards Durban, just 90nm, but oh so important that the "right" weather comes around. We have to do some technical maintenance and Durban is apparently the place to do it. We have to repack the raft and we want to buy / install a new wind generator, our Rutland 913 have given up.
Richards Bay is a place where there is not so much to do except to visit the nearby Game Park Reserves. It is the world's largest coale export harbour, an industrial city with nearly 60,000 residents and without a proper center, just a shopping mall to pass time (which we have done excessively).
Here at the Zululand Yacht Club you can meet other like-minded people for a beer or two at the bar but most of our sailing friends have continued south already. Several of them have had a rough time at sea with strong winds and heavy seas despite that the forecast looked good when they left. Here on the hard is the Finish S/V Melina who had the rudder repaired at his Malo 43 after colliding with a sleeping whale at night. It was not so funny, they thought. We read in our newly purchased "South African Nautical Almanac " that the route from Durban to Port Elizabeth is the most difficult (read worst ) on a round-the-world cruise ... The Indian Ocean has not lost its grip on us yet. We look forward to arriving to Cape Town in late November and then to the calmer but looong stretch across the South Atlantic to St Helena and further.
The Big Three
Over 2000 white Rhinos (weighing up to 2 tons) "belongs" to the game park and only about 200 black Rhinos who are smaller (about 1 ton), more scarce and also a more aggressive fellow.
A giant Elephant chased a safari truck. It had to back off for a long time :)
We saw plenty Antelopes, some with birds picking/cleaning their fur. Gratis!
Baboons
A Starling, one of many birds in the park.
Framme i Sydafrika
Indiska Oceanen hör inte till vår favoritocean. Om man säger! Efter dusten i Beira Bay fick vi en redig kuling på oss och kryssbog. Varför ska det vara lätt när det kan vara svårt :) Det var väl inte det värsta, det värsta var att vi hade en kapplöpning med tiden. Vi hade bara ett dygn tillgodo innan värsta sydvinden i kulingstyrka skulle komma och DÅ MÅSTE man vara borta från strömmen utanför Richards Bay, just där vi var. Vågorna kan bli upp emot 20m höga och kan bryta sönder stora fartyg. För ca en månad sedan bröts ett stort fartyg itu och står fortfarande med fören upp över vattnet utanför hamnpiren. Som ni förstår hann vi i hamn - med 20 timmar tillgodo :D
Vi har nu bekantat oss lite med landet och fått veta följande av vår infödda båtgranne, Norman:
- Akta er för lösa flodhästar inne i staden - de är dödligt farliga att möta
- Akta er för krokodilerna - de är dödligt farliga och en varningsskylt finns även i marinan
- Aporna kommer varje morgon och har ni något löst på båten är de garanterat borta
- Gå inte ut efter mörkret - du blir rånad - efter att de dödat dig
Imorgon tar vi vår hyrbil till Umfolozi Game Reserve som ligger 7mil från Richards Bay. Vi försökte boka ett djungeltält men det var fullt så det blir en "chalet" istället. Spännande!
A shipwreck just outside Richards Bay harbour. It was broke in two in heavy seas some weeks ago, when leaving the port... The ships name is "Smart"....
Solid ground again!
Indian Ocean is not one of our favorite oceans. After the tussle in Beira Bay we got a gale and had to tack through it. Why should it be easy when it can be difficult :) The gale was not the worst thing, the worst was that we had a race against time. We only had one day before a gale force sly winds would come and by then we MUST be away from the Aghula current outside Richards Bay according to PeriPeri radio. The waves can be up to 20m high and can even break big ships. For about a month ago broke a large ship in half and still with the bow up over the water off the pier. As you can imagine we arrived in time to port - with 20 hours to spare : D
”Inte”kusten
Pos: S20,43 E035,33
Nej, det här var inte skoj. När vi äntligen närmade oss Afrikas kust, 300nm norr om Beira Bay och kommit nästan halvvägs från Nosy Be började det. Skitvädret! Vi får samtidigt bra kontakt med Paul på ”PeriPeri” via HF-radion, en organisation som tillhandahåller hjälp med väderprognoser och lämpliga rutter för seglare att helskinnade ta sig till Sydafrika. Ingen kan säga att detta är en enkel kust att angöra. Det här är vad Paul sa till oss:
Stanna inte ute till havs, det blir 30-35kn sydlig vind
Gå inte in i Aghulaströmmen när vinden är sydlig, då blir det monstervågor
Ni måste snabbt passera Aghulaströmmen (som är ca 50nm bred) men gå inte för nära kusten med pålandsvind och en strandnära ström som går åt andra hållet, norrut
Gå inte söder om 20 grader Syd för där är vindarna ännu starkare.....
Tre dygns kämpande med hård vind, pinkryss, 2-timmars skift med två man i sittbrunnen dygnet runt, mulet och med häftiga regnskurar i en bukt där inget skydd finns är nu över! Puh, vad skönt! Nu har vi ”bara” ca 550nm kvar till Richards Bay. Troligtvis måste vi stanna i Inhaca, Maputo och invänta ”rätt” väder inför sista sträckan, 180nm till Richards Bay. Vi längtar till att få fast mark under fötterna och att äta mat som står kvar på bordet och jag ska köpa minst ett par skor… troligtvis två!
Idag lyser solen igen, ska vi sanera oss (det behövs, håret står som salta ”spikes” på huvudet) och Kapten Totte är igång med fiskandet igen, ett säkert tecken på att allt är bra ombord :)
Skickat via Satcom till Petra f.v.b.
Things didn’t really go as planned this time. We were finally about to approach the coast of Africa, 300nm north of Beira Bay, and had come almost half way from Nosy Bay. That is when it started. The terrible weather! We got in contact with Paul on “PeriPeri” via the HF-radio, an organization which provides information on both weather and suitable routs for sailors heading towards South Africa. Nobody can say that this in an easy coast to call at. Paul gave us the following information:
Do NOT stay out at sea. The wind will be coming in from the south at 30-35kn.
Do NOT go in to the Aghula stream when the wind is blowing from the south. You will face monster waves.
You have to pass the Aghula stream (which is 50nm wide) quick, but DO NOT sail to close to the coast with onshore wind and a stream heading the opposite direction (north).
DO NOT go south of 20 degrees south, because there the winds are even worse.
After three days of hard wind and hard work, a two man crew taking turns working two hour shifts 24 hours a day, terrible rain, not a glimpse of sun and a bay with no protection it is finally over! It feels so good! What awaits us now is nothing more than 550nm and then we will be in Richards Bay. We will probably have to stay in Inhaca, Maputo and wait for the “right” weather before the last stretch, 180nm to Richards Bay. We can’t wait to stand with both feet on solid ground and eat food that won’t slide off the table. And last but not least: To buy at least one pair of shoes! Probably two..
Today the sun is shining again, we are going to clean up (well needed, might we ad! our hair resembles a porcupines back after all the salt) and Captain Totte is fishing again! That is always a good sign that everything is well on board! :)
Jagade
Pos: S16,11 E043,31
De kom i par, simmandes lugnt i ca 6-7knops fart rakt mot oss bakifrån, två stora knölvalar. Vi såg deras luftsprut långt borta. Kameran fram, redo att dokumentera minsta rörelse. De närmade sig fort. När de var 30-50m rakt bakom aktern fick vi kalla fötter och satte vi på oss selar, startade motorn och svängde 20grader. Valarna svängde också 20 grader och kom allt närmare. Vi satte full gas, höll i oss och höll andan. Måtte de inte komma närmare, en lite puff på vårt roder skulle få katastrofala följder. Lugnt och rytmiskt simmade de sida vid sida, den ena valens stjärtfena syntes vid varje dyk. De kom med jämna mellanrum upp för att andas. I 45 minuter jagade de oss (fast utan att jaga oss) tills de helt sonika svängde tillbaka 20 grader och dök ner i djupet. Vilka mäktiga varelser det är. Och nyfikna!?
Den lilla vita motorbåten kom när mörkret höll på att falla. Vi befann oss ca 20nm utanför Madagaskars kust på väg mot Afrika när båten (utan fiskeutrustning) närmade sig oss med interceptkurs, alternativt var de på väg rakt ut i ”no where”. Lasse tog fram macheten och jag kikade prövande på den långa fiskekroken… 30m från oss stannade båten och lät oss passera. Det satt 6-8 stadiga killar i den öppna båten. De vinkade INTE tillbaka. Sedan följde de efter oss i mörkret på ca 100-200m avstånd. Då ringde Lasse Göteborgs sjöräddning för att förvarna dem ”just in case”. Efter ca en timme tappade vi visuell kontakt med den suspekta båten. Vart var de på väg????
PS Tack, Göteborgs Sjöräddning, för ett proffsigt bemötande!
I natt passerade vi Cape André i mörkret. Månen är ganska ny och dök ner i havet redan kl.2300 men stjärnnatten gav bra ledljus. Vi hade fin seglingsvind och gjorde 7kn i bidevind på platt hav. Super! Enda rädslan är att krocka med en sovande val, 30ton tung… Vi har 1000nm fågelvägen kvar till Richards Bay i Sydafrika och just nu har vi en ganska västlig kurs för att nå Aghulaströmmen på Afrikas ostkust så snart som möjligt. Prognosen säger svaga vindar så den här etappen kan nog ta lite tid :)
***
Ambika is on passage to Africa. Last night we left Cape André, heading for the Mocambique coast to reach the Aghula current on our way to Richards Bay in South Africa. We have 1000nm to go. At least :) The wind is very light and will stay that way for some time according to the forecast. But then again, who knows…Publicerat av
Moramba Bay
Imorgon drar vi vidare mot Baly Bay, ca 130nm söderut. Får se om vi stannar någon/några fler nätter i Madagaskar eller om vi drar raka vägen mot Mocambique. Det får vädret och vårt humör bestämma. Slutmålet för denna etapp är Richards Bay i Sydafrika, ca 1200nm sydvästerut, fågelvägen. Vi hoppas kunna haka på den starka Agulhas-strömmen längst afrikas ostkust för att få bra skjuts söderut.
Skepp ohoj!
The Baobab trees are amazing! It's like being in a Walt Disney film with white lemurs and all... .
Fishing has been great and yesterday we swoped a big tuna to a bowl of fresh sardines/herring and Captain Totte then cooked fried herring á la suédois and Lasse made " real" mashed potatoes (lucky me had a glass of wine or two in the meantime :) Lazy days...
The day before yesterday we saw two large humpback whales dive about 50 - 100m from Ambika and suddenly they jumped high in the air, both of them. Awesam!
Tomorrow we sail on to Baly Bay, about 130nm south. Then we head for Richards Bay in South Africa (possibly or probably via Mocambique), about 1200nm south. We hope to catch on to the strong Agulhas current at Africa's east coast to get good ride south.
.
Vi drar nu!
De är också väldigt vidskepliga och det spekuleras i att den döda pojkens organ sålts för rituella ändamål. Vilken väldigt ledsam och fasanfull historia. Vi tycker verkligen om Madagaskar och människorna här men detta kommer att skrämma bort turisterna igen. Och våra pengar behövs så väl!.... Ovanpå allt annat är det korrumperat samt politiskt oroligt inför det stundande valet i slutet av oktober.
Det innebär att vi kanske inte har tillgång till Internet på ett bra tag beroende på väder och vind (mellan 7-14 dagar) på vår väg över Mocambiquekanalen till Richards Bay i Sydafrika. Vi försöker meddela oss via Satcom och Petra på bloggen.
**
It is safer to sail away! In the marina, on the boat, we are probably safe. Inside the village and on the beach, it is very uncertain and probably downright dangerous for us whites. A mob is NOT to play with. Access to and from the village / beach is very primitive and extremely poor although it is said that they are "richer" than anywhere else in Madagascar.
They are also very superstitious and it is speculated that the dead boy's organs were sold for ritual purposes. What a very sad and horrorfull story. We really like Madagascar and the people here but this will scare away tourists again. And our money is neededll! .... On top of everything else, there is political unrest here due to the forthcoming elections in late October.
Next Port, Richards Bay, S.A.
Farligt! Nära! Farligt nära!
Allt var klart för avfärd söderut igår morse! Varenda utrymme var fyllt till bredden mat, dryck, diesel, vatten, bensin… Vi skulle bara säga hejdå till killarna på marinan och så iväg till Hell-Ville för att klarera ut. Det blev inte så. Just som vi skulle kasta loss kom Bertrand på S/Y Rackham förbi och meddelade att en mobb hade bränt upp två europeiska män (vahaza) på stranden (”vår strand”) igår, bara några hundra meter från där vi åt middag och bara någon timme efter att vi hade gått hem. En person hade blivit skjuten till döds utanför polisstationen, av polisen, som försökte hindra mobben att ta sig in för att "hämta de skyldiga". Ytterligare en person, en Madagasker, brändes levande i den lilla byn här brevid.
Orsaken till kaoset är "organ trafficing". Flera barn uppges vara saknade och ett barn har blivit upphittad styckad med organ borttagna (hur makabert och fasanfullt är inte det!). Mobben trodde tydligen att männen som brändes upp var skyldig till organförsäljning. På marinan sa de att man inte under några omständigheter (som utlänning) ska lämna marinan och gå till stranden eller till byn Darelsalam, eller segla iväg och absolut inte åka till Hell-Ville.
Idag hoppas vi få besked att vi kan segla iväg och att det inte är farligt längst kusten.
"Two European men have been burnt to death in Madagascar by protesters who suspected they were trafficking human organs after a child went missing..."
Da Capo, Nosy Komba
Vilket kärt återseende. De söta lemurerna var, om möjligt, ännu sötare den här gången. Och ännu mer kärvänliga (om man hade bananer vill säga). Den mysiga lilla byn var lika mysig som förra gången och lika fylld med fint hantverk. Vi köpte ett kvinnoansikte uthugget i ebenholts som minne. På kvällen middag på Yolandas mysiga restaurang.
Kapten Totte har anlänt
Inatt kom en en rejäl regnskur och tvättade ren båten, nu skiner solen igen från en klarblå himmel. Nosy Komba here we come!
