Two Oceans

14dec,Simon´s Town, Sydafrika
 
 
Så är vi då "jordenruntseglare". Joho, lite grann i alla fall! För i Simonstown, har vi korsat longituden 18E där vi startade i Skärgårdsstad för nästan exakt 3,5 år sedan, den 15 juni 2010. Nu ska vi rusa iväg och köpa lila byxor... okey shorts då! I Grenada korsar vi vår egen rutt nästa vår - det ska firas och då ska lila långbyxor köpas... eller är det Skärgårdsstads hamn som gäller. Är det först då vi är RIKTIGA jordenruntseglare???

Seglatsen från Mossel Bay till Simon´s Town (220nm) var en av de bästa på mycket, mycket länge. Fin vind, slör, sol, lagom sjö med fina surfar och det gick fort med nästan full stor och spirad genua. Härligt!! Fast KALLT på nätterna, med bara 14 grader i havet. Sälarna trivs här och de plaskade runt oss i bukten på väg in till marinan. Det känns bra att 2013 års sista seglats blev så lyckad :D
 
Simon´s Town är en jättemysig plats på jorden och här träffade vi gamla vänner, långseglare, som vi inte träffat på länge. Jättekul. Igår tog vi det skraltiga tåget in till Kapstaden. Vilken häftig stad med Taffelberget och den magnifia V&A Waterfront! Det ska bli mer av den varan när vi kommer tillbaka i februari. Helt säkert!

Nu är Ambika uppånervänd igen, vi håller på att packa inför hemresan inatt Nu är det vita fjälltoppar i Björnrike som gäller ett bra tag :)

 
"Two Oceans" meet here; the Indian Ocean and the South Atlantic Ocean, at Cape Agulhas, South Africas most southern tip. We rounded the Cape at 10pm. What a sight, Agulhas dressed in purple!
 
 
 
A great leg at last, with a nice breeze, sun and just a small swell we sailed from Mossel Bay to Simon´s Town (220nm). It made 2013 years last adventure a memorable one :)
 
 
Gannets and seals greeted us as we left the warm waters of the Indian Ocean into the cold South Atlantic Ocean.
 

Rounding the Hang cliff outside False Bay.
 
 
Simon´s Town is situated at 18E which means that we now have circum navigated Tellus with regard to longitudes, as Stockholm also is on 18E. Yes, yes!!
But Cape of Good Hope is yet to be conquered - in February :)
 

We treated ourself to this bottle of wine when we arrived. It seamed just the right thing to do :) Now awaits the white mountains in Sweden until the beginning of February :)
 
 
 
 
 
 

On the "road" again

10dec, Mossel Bay, Sydafrika
 
Yes, Yes, Yes! Äntligen verkar vi få läge att segla vidare. Kl.0500 imorgon bitti släpper vi förtöjningarna, tillsammans med mist fyra båtar härifrån och flera andra som fastnat i tidigare hamnar. Fast osvuret är bäst förstås. Det tog fem man plus draghjälp från grannbåten och vår jolle att dra upp vårt bruceankare som stöttat oss där vi låg i den dåliga bryggan i kulingarna från ost. Det låg ordentligt nedgrävt i leran och såg ut därefter..
 
Fast det var nära att Lasse fick en hjärtattack när han skulle skölja av ankarolinan från bryggan. Det plaskade till och han tittade rakt i vitögat på ett sjölejon med en sprattlande fisk i munnen, bara 50cm från sitt ansikte :) Bägge blev nog lika rädda :)

Vi är i Simonstown på torsdag, 220nm nordväst om Mossel Bay - om allt går som det ska :) Då har vi passerat Cape Agulhas och befinner oss i sydatlanten. Jipee! Då är det bara resten kvar, 8500nm upp till New York nästa år!
 
 
In Mossel Bay museum there is a replica of Bartolomeu Dias ships, the first European to round the Cape of Good Hope with a 30-man crew 1488. He named it Cape Storm (Cabo Tormentoso)!! Those were the days...
The replica was sailed from Portugal to Mossel Bay with 19-man crew in 1988.
 
 
Yes, Yes, Yes! At last we seem to get in position to sail on. At 5am tomorrow morning we will release the moorings, along with at least four boats from here and several others stuck in the previous ports. It took five men plus help from neighboring boat and our dinghy to pull up our bruce anchor who supported us from the gales, hitting us from the east. Mossel Bay marina is NOT the best but the town is very nice indeed.

This is one of the nice gate keepers to the port premisis, always smiling!
 
 
 
 

Mandela är död

07dec, Mossel Bay, Sydafrka
 
95 år gammal dog Nelson Mandela. Må han äntligen få vila i frid! Han har ju betytt oehört mycket för detta landet och var president (efter han blev frigiven efter 27 år i fängelse) 1994 till 1999. Han belönades med över 250 utmärkelser, däribland Nobels fredspris 1993. Här i lilla Mossel Bay har vi inte sett att detta påverkat livet i samhället men alla TV-kanaler är förstår bräddade med information om händelsen. Det som känns oerhört tragiskt är att Apartheid verkade till så sent som 1994 och att USA och Frankrike stödde denna regim!!! Shame on them!
 
Det vi stackars inblåsta långseglare gör är att flagga våra gästflaggor på halv "stång". Även vår medtagna och sönderblåsta.
 
Det blir ingen avfärd för oss imorgon heller. In i det längsta hade vi hoppast få komma iväg men det är röda varningsflaggor hela vägen från Cape Algulhas till Cape Town. Det har varit ovanligt blåsigt och ostadigt en längre period säger grabbarna och tjejerna på Yachtklubben och tycker synd om oss. Tyyypiskt! Som det ser ut verkar det inte bli någon bot och bättring förrän nästa fredag - just det - fredagen den trettonde (13)! - tillika Luciadagen!!! Men mycket hinner ändras tills dess, vi har lärt oss att bara lita på prognoser som är på max tre dygn :)
 
 
 
Nelson Mandela is dead and all yachties recognizes that with their guest flags at half "mast". May this great man finally rest in piece!

 
There will be no departure for us tomorrow! We had sincerely hoped to get away to Simonstown but there are warning flags all the way from Cape Algulhas to Cape Town, with 40knots wind and the gusts can be up to 1,5 times that.... It has been unusually windy for a longer period, says the boys and girls at the Yacht Club, and feel sorry for us.

And there seems to be no amends until next Friday - you guessed it - Friday the thirteenth (13)! But who knows what can happen :)
 
 
We are looking to do as some others do in the marina; to put up a TV antenna on the boom... :)
 
PS Då är Kalle på julafton räddad i alla fall :D

På turisttur

04dec, Mossel Bay, Sydafrika
 
Om man suger på namnet AAFRIIIKA så känner man (vi) värmen stråla, palmerna vaja och ser vackra och stolta svarta/bruna människor i färgranna kläder bära lerkrukor på huvudet...Fel, fel!
 
När man sätter ordet SYD- framför Afrika, framträder ett helt annat scenario. Ett modernt samhälle med stora shoppingmalls och sockerplantager ligger sida vid sida med de fattigaste av fattiga - de svarta - fortfarande. Zulufolket är krigare och det är fint att ha väldigt stor kroppshydda som bekräftar att de inte har AIDS och att de har gott om mat..

Och är man i SÖDRA Sydafrika blir det ytterligare förändingar. Här i delar av södra Sydafrika är det som i vilket Europeiskt land som helst när man tittar på befolkning, byggstil, affärer. Klimatet är kyligt nu på våren och naturen är galet vacker, priser gudomliga. Det verkar som om alla vita (ca 2-3 miljoner numera av 52 miljoner invånare) bor här tillsammans med alla varianter av ljusbrunt (50 shades of brown) och kroppshyddorna har krympt till mindre proportioner. Här behöver man inte heller se sig om axeln hela tiden av rädsla att bli rånad. Visst finns det fattiga områden här också men jämfört med längre norrut, eller med Madagaskar, är de mycket "rikare" såvitt vi kan bedöma.
 
Med andra ord är Sydafrika väldigt långt från vår (otroligt naiva) bild av afrika :) Nåja, visst läser vi också tidningar och följer med men faktum är man slås av Sydafrikas enorma storlek (klimatmässigt) och politiska komplexitet..
 
Nog om detta (för nu :) 
Tillsammans med "grabbarna" på norska S/Y Frida, Frank och Marius, har vi hyrt en bil och kört runt i området. Väldigt vackert och väldigt dramatiskt med höga klippkuster, blandat med långa sandstränder, en hög spetsig bergskjedja med vackra dalar på sidorna, ett böljande landskap.
 
Vi planerade att trotsa vädret och segla vidare idag. Men det är inställt pga hög dyning mot land från någon storm i roaring forties, tillsammans med hård kuling...vilket vi har erfarit betyder storm i byarna... Det är bara att avvakta :(

 
 
We rented a car, together with "the boys" on S/V Frida, and went to Knysna. This is the narrow entrance, just 4,5m deep. In high swell, low tide and strong wind it´s impossible to enter and if you make it eventually, you have to wait for the right conditions to get out again :)

Inside the huge lagoon it´s truly beautiful and the marina is big and looks brand new. The waterfront is full of turist shops and restaurants. Simply a very popular place to visit.
 
 
We also visited the small wineyard "Jakkalsvlei" and tasted their wines; red, white, rosé, muscadet... with a cheese patter, magnificent view, good company and friendy owner and staff we enjoyed the visit very much. It´s the only wineyard in the area. Don´t miss it.
 
 
We passed by a small Game Reserve but this it the closest we got to the lions. There is supposed to be 7 lions in the Reserve...
 
 
...and Hippos, zebras, wilderbeast, antelopes...
 
 
 
The roads were lined with protea, the national flower. Pretty!

Inblåsta i Mossel Bay

01dec (1:a advent), Mossel Bay, Sydafrika
 
Vi vinkar "på återseende" till vår modiga gast Elisabet som har seglat med oss på en av världens ruffaste sträckor, den som går från Durban till East London och vidare till Mossel Bay! Nu ska hon få koppla av hos sina sydafrikanska släktingar och ligga i sängar som inte guppar som tokiga, klä sig i bikini istället för i blöta flieströjor, långkalsonger, mössa och dunjacka :)

Vi anade inte att man kan få vänta så länge på ett lämpligt väderfönster bara för att passera Cape Agulhas och gå vidare upp till Simontown i False Bay strax före Godahoppsudden där vi ska lämna Ambika ett tag. Under väderprognosens 8 dagar finns inte ett enda tillfälle att segla iväg säkert och då tar det bara ca 1,5 dygn (200nm) att komma dit!!!! Så nära men ändå så långt borta!!
PS. False Bay heter bukten för att seglare flera hundra år sedan misstog bukten för att vara Table Bay, vid Cape Town :)

Jo, det är kallt! Sablar kallt, helt enkelt. På havet. Det märks också på det ändrade djurlivet. Vi har mött sälar, kallvattenvalar, havssulor och igen hör vi skränet av fiskmåsar. På andra sidan Cape Agulhas (Sydafrikas sydligaste spets) kommer vi snart att möta pingviner och träffa en ny ocean, Sydatlanten. Fast på land är det varmt och skönt och vi värmer nu vår frusna lekamen.
 
PS Vi har skrivit en artikel om segling i Madagaskar i senaste numret av "På Kryss till rors". Nyfiken?

 
 
We had a quite unorthodox dresscode aboard Ambika. For some, that is... But we didn´t want to turn Ambika upside down in heavy seas in search for our off shore clothes. And it´s cold out there, believe you that!
 
 
Just what we did too, streched our legs after the last leg, from East London to Mossel Bay :)
 
 
Then we had a good look on the nice little town of Mossel Bay, a posh place, very different to the previous places we have been to in South Africa. And it´s safe to walk here....!!! We could not have picked a better place to await a weather window to Simonstown, just 200nm away (and for the time beeing there is no window in at least eight days)!!
 
 
Want to meet 7m Great White sharks, eye to eye? You can do that here. Just jump into this cage and let the crew sink the cage into the ocean and throw some goddies to the sharks....
 

And since it´s almost Christmas, Lars took the chans to tell Santa his (!) wish list and he told him also not to forget that we´ll be in Björnrike, in Sweden! 


Bye, bye Elisabet. It´s been great to have you onboard! It´s been rough, but we made it! See you soon again!!?
 
 

Ännu ett steg närmare Kapstaden

26nov, East London, Sydafrika
 
Igår blåste det så hårt att vi stannade ombord hela dagen och bara mumsade godis, spelade skitgubbe och Wordfeud (sittandes med en smartphone/iPad i vardera ändan av salongen :)
 
Nu säger prognosen att det är dags att göra klart skepp inför avresan imorgon och vindarna ser bra ut hela vägen till Mossel Bay (fast inte längre). Vi är minst tre skepp, som lastat med proviant inför seglatsen på bara ca två dygn, seglar iväg; Svenska S/Y Tina, norska S/Y Frida och vi. En skandinavisk tropp helt enkelt. Finska S/Y Melina ligger före oss i spåret, danska S/Y Dana ligger lite efter. När vi sammanstrålar kommer den nordiska flottan att vara komplett :)

Elisabets brorsdotters man, som är en äkta sydafrikan och tillika hotshot på Maersk varnar oss för många valar på vägen.... skarp utkik gäller :)

Om ni vill följa oss på resan via vår AIS kan ni t.ex göra det via nedanstående länk och skriv "ambika" på vessel name. Tack Otto för tipset. Ambika står med "(SE)" efter namnet.
http://www.marinetraffic.com/
 
 
They have a strange way to moore yachts in East London. In the middle of the river they (the Yacht Club) have put a long line with bouys where the boats are tied up in the stern as well as in the bow, one after another.
But tomorrow East London is history as we´ll move on to Mossel Bay and we are told to have a close look out for whales as it is expected to be plenty of them on this route...
 
 
 
 

East London

23nov, East London, Sydafrika
 
Kl0200 i natt "landade" vi i East London och släppte ankaret i hamnen. Vilken känsla att gå ner i ruffen, hälla upp en stadig wirre och höra brummet från värmaren och känna hur värmen från bägge instanserna spred sig. Väderfönstret blev mycket mindre än prognostiserat. Det krympte ihop och redan klockan ett på natten kom motvinden, 25knop rakt i näbben. Så vi hann precis in! S/Y Frida kom just in nu på morgonen med en natt i motvind och med problem med styrningen, ratten slutade fungera när det blåste som värst... Med autopiloten styrde de sig in in hamn.
 
Det var en guppig och blåsig resa och den lokala "vädergurun" i Durban kan dra något gammalt över sig! Vi skulle haft max 25kn och fick istället under hela dagen igår en stadig kuling med vindbyar upp till 45 knop och brytande sjö. Då höll vi oss för skratt kan jag säga :) 
 
Nu får vi antagligen vänta här till onsdag, till nästa läge att dra till Mossel Bay... får se vad East London har att erbjuda oss väderbitna sailors :) 

Vi försökte oss på en promenad via bron över Buffalo River, till centrum bara några kvarter bort, naiva svenskar som vi är. Den förste vi mötte var en kille på yacht klubben som beordrade oss att ta taxi och den skulle INTE till centrum (som nu är rena slummen) utan till en shoppingmall. Han hade blivit rånad på bron bara för två veckor sedan... Yacht klubben är f.ö. instängd med grind och vakt. 

På kvällen igår var det "Braai" (sydafrikanska för BBQ) på klubben och "alla" var där, jättetrevligt! Alla pratade i munnen på varandra om den vådliga resan hit :)

Idag ska vi äta goda ostar som Christer, Elisabets bror, givit us. Mums!!!
 
 
Kl0200 in the night we arrived to East London and dropped anchor in the harbor. What a feeling to go down in the saloon, pour a steady whiskey and hear the hum from the heater! 

It was a bumpy and windy trip and the local " weather guru " in Durban was dead wrong in his prediction. Instead of max 25kn we got a steady gale with gusts up to 45 knots and breaking seas. That kept us from laughing..

Now we'll probably have to wait here until Wednesday, the next stop is Mossel Bay ... 

 

Norweigian S/V Frida arrived after a night with strong headwind and with steering problems, the wheel stopped working when the wind was at its worst ... With the autopilot steering, they entered into port.
But as you can see the problem is solved and Frida is a happy ship again :)
 

Happy landing with hands full of documents needed to clear in (which we did´t need to do here), garbage and lots of smiling faces :)
 
 
The club arranged  a " Braai " (South African BBQ), and "everyone" was there! All talking about the trip from Durban :)
Local and International yachts moored in Buffalo River, outside the Yacht Club!

 
 
 

Go, go, go

21nov, Durban, Sydafrika
 
Vädret är urdåligt och igår var det en åskfront över oss, 60knop vind, regn och åska...men lär ska bli bättre! Vi drar! Kommer till East London på lördag alternativt Port Elisabeth på söndag om allt vill sig väl. Fast vi har tappat en besättningsmedlem. Marianne hoppar av, hon hinner inte med pga av denna väntan på ett nytt väderfönster :( 

Hörs snart ;)
 
Weather is "quite bad" but will get better! We´re leaving and will arrive in East London on Saturday or Port Elisabeth on Sunday :) Yesterday a heavy squall past by with 60kn wind and thunder...
 
 
 
 
 

Väderspänning/ar...

20nov, Durban, Sydafrika
 
Vet inte hur många gånger per dygn som vi kollar upp väderprognosen. Nej, vi är inte nojjiga, det är verkligen ett osäkert läge men vi VILL komma iväg. Vi är flera båtar som frustar i stallet och vill ut :)  Minst till East London, hellre till Port Elisabeth och helst till Mossel Bay! Sedan är det bara till Simontown kvar och där ska vi lämna skeppet över jul. Hela vägen från Durban är det ca 800nm fågelvägen men den här elefanten skär man i mindre delar innan man sväljer...!

Det är sträckan Durban till Port Elisabeth som är den jobbigaste för där är Agulhasströmmen mycket stark och går väldigt nära land. Där slickar också lågtrycken med sydliga vindar upp efter kusten. Inte bra!

Vi trodde länge att ett väderfönster var öppet imorgon, torsdag, för att ta oss till åtminstone East London, Det skulle bli lite blåsigt, men från rätt håll, om vädergurusarna hade rätt - nu är situationen stundtals av och stundtals på med sydliga vindar närmare East London... Imorgon tas "final decision" tillsammans med övriga seglare.

Vi har under väntetiden hunnit besöka Tala Game Reserve, St Lucia Wetlands Park och en by där de visar upp historien om King Shaka, den berömda Zulukungen, samt hur man levde i byarna förr. Allt var kul och/eller intressant och gav definitivt mersmak :)  



 
 
 

Do not know how many times a day we check the weather forecast. It's really not the perfect timing but we WANT to get away. We are several boats that want to leave. At least to East London, or rather to Port Elizabeth and it would be great if we made it to Mossel Bay! From Durban to Simonstown its approximately 800nm but this elephant has to be cut into smaller pieces...!

It looked like a weather window would open tomorrow, Thursday, to take us to at least East London, it would be a little windy, but from the right direction, if weather gurus were right - now the situation is pending... tomorrow the "final decision" will be made together with other sailors.


This is Frank from S/V Frida, our hero. He has shown us a new gadget that we simply MUST have :) It´s a hardware, a modem, you Connecticut to the Iridium telephone which will connect Iriudium to the iPad - wireless. Then you can use this grafical weather forecast chart - AT SEA!! Magic!


1989 Nick, the chandler here in Durban (a great guy) was washed up on shore in a terrible storm here close to Durban. It was a race and several boats sank and many men were lost at sea. But Nick and his crew, 11 men, all survived! This arial photo was taken by the recue team and hangs on the wall in his shop.

 

In the mean time...
..we have visited Tala Game Reserve, St Lucia Wetlands Park and the village where they present the story of King Shaka, the famous Zulu king, and how people lived in villages. Everything was fun and/or interesting!


 
 
People are still very superstitious and at the Victoria Market ingredients are sold to "Sangomas" who makes "medicine" of these animal bones, guts and what not ... 
 
 
 
If you hace a sensitive stomack, don´t look further. There are plentiful of "them" here, at the meatmarket.
Att vara en fårskalle får (!) en helt annan dimension här  :D
 
 
 

Ambikas besättning bland sockerrören

17nov, Durban, Sydafrika
 
Marianne, vår nya gast tog oss med till hennes kusin tyskättlingen Louis och hans fru Edna. De äger en stor sockerrörsfarm ca 8mil nordväst om Durban. DET var en otroligt intressant upplevelse och det var roligt att lära känna dem och deras "barn" Collin och Ria som nu tagit över driften av farmen. Vi har fått se hur farmen drivs och hört dess historia och hur den politiska situationen i landet varit och är idag, ur deras perspektiv. Vägen dit var sagolikt vacker med ett mjukt böljande landskap som till största delen (av det vi sett) bestod av sockerrörsodlingar. Det var bara att sluta ögonen så kunde man föreställa sig till hur det var när slätterna var savann med vilda djur. 

Freese Farm har mest manuell arbetskraft och det är bara kvinnor som hugger ner rören på fälten. De tjänar mycket lite, bara 1800 Rand i månaden (ca 1300SEK). När vi var där var det 35 kvinnor ute på fältet. Många farmare övergår till maskinkraft isf människokraft vilket gör att arbetslösheten på landsbygden ökar ytterligare - alltså från dåligt till ännu sämre! Vi hade mycket att diskutera runt historien och om framtidsutsikterna för detta kombinerade U-land och I-land.... 

De infödda på landet bygger fortfarande alltid ett runt hus på gården, förutom boningshuset. Det är farmors/mormors hus och är mycket viktigt för där berättas familjens/byns historia som går vidare från generation till generation. Vidskeplighet är en stor ingridiens i deras tillvaro och på grund av att de elaka trollen trivs i hörn är dessa hus helt runda. 

På hemvägen besökte vi en Game Reserve och gjorde en våtmarksafari innan vi åkte hem via flygplatsen i Richards Bay där vi hämtade ännu en gast, Elisabet.

By the way är både Marianne och Elisabeth uppväxta i Sydafrika som missionärsdöttrar. Vilken tur för oss att ha dessa kunniga ciceroner ombord.

Ambikas besättning har nu upplevt någonting som är helt väsensskilt från segling :)



Meet Marianne, our new crew together with her cousin Louis and his charming wife Edna. Louis and Edna owns a big sugarcane plantation and we stayed with them for three days. We learnt a lot and had a great time!! Hope we got all the facts below right....

 
Lesson one: Before you can harvest the sugar canes, the haulm must be burnt away...
 
 
....the next day the workers will harvest the lot that has been burnt... The clock is now six in the morning.
 
 
But before the work starts, Colin (the son, who now is charge of the farm) informs the workers of the days tasks. 
 
 
...then the women change clothes, eat, put someting (looks like clay) on their faces to prevent it from beeing burnt by the sun - and last but not least - they sharpen their tool.
 
 
Lesson two: It´s important to cut the cane as near to the ground as possible (there is more sugar in the bottom) without cutting into the ground... Only women work with cutting sugar canes and the work is hard!!!
 
 
Lesson three: It will take the cane 20 months to grow before its time to harvest and one crop can last for 10 years. The planting of new crops is also done manually. 

 
Lars and I guess that this is where the men are in the mean time; at home cooking dinner and taking care of the little ones. But we may be wrong :)
 
 
The last crew member, Elisabet, has arrived. We´ll be a four man STRONG crew to conquer the last bit of the Indian Ocean :)

Durban City

11nov, Durban, Sydafrika
 
En dubbeldäckare tog oss på rundtur, 3tim, genom hela staden. Staden är helt enormt fin. Eller var, för förfallet i downtown känns påtagligt. Strandpromenaden är den längsta och finaste vi har skådat i hela världen. Vilken lycka för de 3,5 miljoner invånarna. Nästa dag vågade vi, trots alla varningar, cykla till strandpromenaden och njuta av den minst 5 km långa långa sträckan längst havet. Men på vägen dit och hem irrade vi in "fel" del av staden och det kändes stundtals mycket obehagligt och jag blev skrämd av en bil som provokativt körde mot mig på övergångstället då han hade rött ljus, bara för att skrämmas. Inte roligt!
 
Nu har det hänt; jag har avverkat en hel shoppingmall utan att köpa en enda pinal! Inte en sko och inte en klänning. Inte ens lite blingblong att hänga runt halsen eller i öronen. Detta trots att affärerna var många, fina och överfyllda av saker att köpa - billigt (vår svenska krona står sig bra mot deras valuta, Randen). Skorna/sandalerna var antingen för låga eller för höga, klänningarna såg jag inte klok ut i... till sist var det bara att ge upp :)

I shoppingcentret var det mest indier och vita och den indiska taxichauffören, som kört taxi här i 30 år, var helt uppgiven av den dramatiska nedgången av landet som skett under den tiden. Så mycket våld; mord, rån, våldtäkter... Han är en av många vi talat med som sagt att det var bättre då de vita hade makten, trots apartheid, för då fanns ingen kriminalitet. Enligt honom har Durban gått om Johannesburg i våld och mord och det vill nog inte säga lite. Vi har så mycket blandade känslor för Sydafrika. Ett oerhört rikt och vackert land med fantastiska förutsättningar att fortsätta vara det. Men enligt alla vi talat med, även svarta, är landet på väg i brant nedförsbacke! Och ingen politisk ljusning i sikte - tvärtom. Så sorgligt! Vi längtar faktisk iväg till Kapstaden nu!


A double-decker buses took us on a tour, 3h, throughout the city. The city is absolutely beautiful. Or was, for the decay of downtown is tangible. 


The promenade is the longest and finest we have seen worldwide. Lucky 3.5 million inhabitants. The next day we ventured, despite all warnings, by bike to the boardwalk and enjoy the at least 5 km long stretch along the sea. But on the way there and back we wandered into the "wrong" part of town and it felt very uncomfortable at times and I was startled by a car that drove provocatively against me in the crosswalk when he had a red light, only to intimidate me. Not funny!


The new Moses Mabhida Stadium is magnificant and there is a car that can take you at least 100m up in the air. Maybe even a bungy jump can be offered the very brave ones.

 
Ushaka Marine World is a "top of the line" Marine Park. Classy! It´s shark feeding time but the beasts were not very hungry :)
 
 

Närkontakt

05nov, Durban, Sydafrika
 
Två gånger fick vi väja för valar igår! Om vi inte hade gjort det hade vi kört rakt på dem. Längre bort sprutade flera stycken luft och slog med sina stjärtar, la sig på rygg och plaskade med sina fenor. Vet fortfarande inte vad det innebär, måste "googla" på det. Detta var sent på eftermiddagen, vi hade just lämnat Richards Bay och det kändes lite kymigt att segla i kolsvarta natten och veta att det är fullt av dessa havets giganter som kan ligga på ytan och sova. Vår finska båtgranne Ilkka på S/Y Melina sa att det sa bara bom stopp och så var rodret trasigt! Hoppas att valen inte blev lika trasig! 

Det gick bra för oss, inga valkrockar och en snabb slörvindsegling i medström med moderata vågor. Toppen, och nu är vi här och det fixas med Ambika Big Time :)
 
Tyvärr är även Durban en mycket farlig stad att vistas oförsiktigt i. Många förhållningsorder får man, poliser överallt och i den jättestora matbutiken fanns bara vi som var vita. Alla undvek ögonkontakt. Vita bor i områden med elstängsel och vakter, åker bara till stora shoppingmalls utanför sta´n och till sina "Country Clubs"... vem vill ha ett sådant samhälle? Vart är Sydafrika på väg?


 
 
Lot´s of whales on our way down to Durban but, lyckily, no direct hit :)  Twice we had to do  avoidance turns!!! It was a nice trip, broad reach in 12-15kn and the current with us. Moderate waves :)
 
 
 Durban and Durban Marina!

Richards Bay

30okt, Richards Bay, Sydafrika

Det har regnat kraftigt och oupphörligt i tre dygn. Vi väntar på ett väderfönster som gör det möjligt att segla vidare söderut, mot Durban, bara 90nm, men ack så viktigt att det ”rätta” vädret infinner sig. Vi måste få gjort en del tekniskt underhåll och Durban är stället att göra det på. Vi måste packa om livflotten och vi vill köpa/installera en ny vindgenerator inkl. regulator. Lilla Rutan (Rutland 913) har gett upp.

Richards Bay är en plats där det inte finns så mycket att göra förutom att bege sig till närliggande naturparker (Game Park Reserves). Det är världens största kolexporthamn, en industristad med knappt 60 000 invånare utan ett egentligt centrum, bara en shoppingmall att fördriva tiden i. Nu har vi gjort mallen i både höger- och vänstervarv ett antal gånger och (med en slankare plånbok) väntar vi ivrigt att segla vidare.

Här på Zululand Yacht Club kan man träffa andra likasinnade på en öl eller två i baren men de flesta av våra seglarvänner har fortsatt söderut redan. Flera av dem har haft det tufft på vägen med upp till stormvindar och hög sjö trots att prognosen såg bra ut när de stack. Här på land ligger en finsk båt, S/Y Melina som nu fått rodret lagat på sin Malö 43:a efter att ha kolliderat med en sovande val på natten. Det var inte kul, tyckte de. Vi läser i vår nyinköpta ”South Afrikan Nautical Almanac” att sträckan Durban till Port Elisabeth är den svåraste (läs värsta) på hela jorden-runt-seglingen… Grattis säger vi till Elisabet och Marianne som mönstrar på här. Indiska Oceanen har alltså inte tappat greppet om oss ännu. Vi ser fram emot att ”landa i Kapstaden” i slutet av november och sedan till den lugna men LÅÅÅNGA sträckan över sydatlanten till St Helena.


En ny solpanelsregulator är installerad, den tredje i ordningen. De har blivit förstörda av saltvatten inne i ”elcentralen” och nu vet vi varför; Doradoventilen på rufftaket hade vi glömt att stänga och när Ambika lekte ubåt på vissa sträckor kom det in saltvatten som, såklart, letade sig in till det enda stället det INTE får komma saltvatten, i elcentralen! Annars är Ambika helt torr, inte en enda lucka läcker och nu inte heller Doradoventilen för den kommer att vara tillbommad med lucka när vi seglar - från och men nu :).


Medan vi väntar har vi (läs jag) kontrollerat hur midje- och andra mått har artat sig sedan avresan. Det var inte roligt; magmåttet (alltså den delen av magen som ligger precis under midjan) har kraftigt ökat i volym på senaste tiden. Vi får skylla på Kapten Totte då vi i hans sällskap smörjt kråset, alternativt på hög ålder. Dags för "åtgärder" igen! Som tröst är vi slanka som vidjor om man jämför med invånarna i Sydafrika. Wow, där kan man prata om volymer!

En annan aktivitet som pågått under tiden på havet är att lära en av Kapten Tottes klurigramsor och jag tror att jag äntligen klarat biffen:
”På tallrik ätes efterrätt. Men om man tänker efter rätt, man även tallrik kallar en skog som talrik är på tallar” :D


Outside the breakwater people (young people) are surfing...
 
 
...we just hope they are careful!
 
 
 
This little-big visitor is checking out new arrivals at the marina :)

 

It has been raining heavily and incessantly for three days. We are waiting for a weather window that makes it possible to sail further south towards Durban, just 90nm, but oh so important that the "right" weather comes around. We have to do some technical maintenance and Durban is apparently the place to do it. We have to repack the raft and we want to buy / install a new wind generator, our Rutland 913 have given up.


Richards Bay is a place where there is not so much to do except to visit the nearby Game Park Reserves. It is the world's largest coale export harbour, an industrial city with nearly 60,000 residents and without a proper center, just a shopping mall to pass time (which we have done excessively). 


Here at the Zululand Yacht Club you can meet other like-minded people for a beer or two at the bar but most of our sailing friends have continued south already. Several of them have had a rough time at sea with strong winds and heavy seas despite that the forecast looked good when they left. Here on the hard is the Finish S/V Melina who had the rudder repaired at his Malo 43 after colliding with a sleeping whale at night. It was not so funny, they thought. We read in our newly purchased "South African Nautical Almanac " that the route from Durban to Port Elizabeth is the most difficult (read worst ) on a round-the-world cruise ... The Indian Ocean has not lost its grip on us yet. We look forward to arriving to Cape Town in late November and then to the calmer but looong stretch across the South Atlantic to St Helena and further.



 


Framme i Sydafrika

23okt, Richards Bay, Sydafrika
 
Fast mark under fötterna igen och nu (efter tre dagar) även Internet. Lycka!
Indiska Oceanen hör inte till vår favoritocean. Om man säger! Efter dusten i Beira Bay fick vi en redig kuling på oss och kryssbog. Varför ska det vara lätt när det kan vara svårt :) Det var väl inte det värsta, det värsta var att vi hade en kapplöpning med tiden. Vi hade bara ett dygn tillgodo innan värsta sydvinden i kulingstyrka skulle komma och DÅ MÅSTE man vara borta från strömmen utanför Richards Bay, just där vi var. Vågorna kan bli upp emot 20m höga och kan bryta sönder stora fartyg. För ca en månad sedan bröts ett stort fartyg itu och står fortfarande med fören upp över vattnet utanför hamnpiren. Som ni förstår hann vi i hamn - med 20 timmar tillgodo :D
 
Kulingen varade i 3 dagar med kyla, regn, hård blåst och endast gud vet hur höga vågor utanför piren. Men vad gjorde det när vi var i hamn och värmaren fungerade som en klocka :)

Vi har nu bekantat oss lite med landet och fått veta följande av vår infödda båtgranne, Norman:
  • Akta er för lösa flodhästar inne i staden - de är dödligt farliga att möta
  • Akta er för krokodilerna - de är dödligt farliga och en varningsskylt finns även i marinan
  • Aporna kommer varje morgon och har ni något löst på båten är de garanterat borta
  • Gå inte ut efter mörkret - du blir rånad - efter att de dödat dig
Men det är svårt att tro att det är så farligt. Vi tycker det verkar helt fredligt och vi är helt lyriska över utbudet i mataffärer och över priset på alla (mat)varor och restaurangbesök.... vilken enorm skillnad från Madagaskar!

Imorgon tar vi vår hyrbil till Umfolozi Game Reserve som ligger 7mil från Richards Bay. Vi försökte boka ett djungeltält men det var fullt så det blir en "chalet" istället. Spännande!
http://www.umfolozigamereserve.com/



We caught a lot of fish on route - of course :) Thorsten proudly presents...

Yet another lemour species found in Moramba bay..


.. along with nice village people...


..and some good dried fish, yummie :)


In return for T-shirts and fishing hooks we got 17 crabs and a lobster! Nice deal!

 
At sea again, not so comfortable at times. Tacking with 35knts of wind is not a walk in the park.

 
The whales splashed with the tail in the water - at regular intervals - for a long time. We wonder why??
 
 
and when the mail sail broke, it was not funny at all. Luckily we had a new as a spare.



A shipwreck just outside Richards Bay harbour. It was broke in two in heavy seas some weeks ago, when leaving the port... The ships name is "Smart"....


But we made it safely, just before a strong sly gale was about to approach. The 1400nm from Nosy Be is history now :)


Solid ground again!

Indian Ocean is not one of our favorite oceans. After the tussle in Beira Bay we got a gale and had to tack through it. Why should it be easy when it can be difficult :) The gale was not the worst thing, the worst was that we had a race against time. We only had one day before a gale force sly winds would come and by then we MUST be away from the Aghula current outside Richards Bay according to PeriPeri radio. The waves can be up to 20m high and can even break big ships. For about a month ago broke a large ship in half and still with the bow up over the water off the pier. As you can imagine we arrived in time to port - with 20 hours to spare : D

 
Tomorrow we take our car to the Umfolozi Game Reserve situated 70km from Richards Bay. We tried to book a jungle tent but it was fully booked so booked " chalet" instead. Exciting!
 



 
 

Farligt! Nära! Farligt nära!

04okt, Crater Bay Marina, Nosy Be, Madagaskar


Allt var klart för avfärd söderut igår morse! Varenda utrymme var fyllt till bredden mat, dryck, diesel, vatten, bensin… Vi skulle bara säga hejdå till killarna på marinan och så iväg till Hell-Ville för att klarera ut. Det blev inte så. Just som vi skulle kasta loss kom Bertrand på S/Y Rackham förbi och meddelade att en mobb hade bränt upp två europeiska män (vahaza) på stranden (”vår strand”) igår, bara några hundra meter från där vi åt middag och bara någon timme efter att vi hade gått hem. En person hade blivit skjuten till döds utanför polisstationen, av polisen, som försökte hindra mobben att ta sig in för att "hämta de skyldiga". Ytterligare en person, en Madagasker, brändes levande i den lilla byn här brevid.

Orsaken till kaoset är "organ trafficing". Flera barn uppges vara saknade och ett barn har blivit upphittad styckad med organ borttagna (hur makabert och fasanfullt är inte det!). Mobben trodde tydligen att männen som brändes upp var skyldig till organförsäljning. På marinan sa de att man inte under några omständigheter (som utlänning) ska lämna marinan och gå till stranden eller till byn Darelsalam, eller segla iväg och absolut inte åka till Hell-Ville. 

Idag hoppas vi få besked att vi kan segla iväg och att det inte är farligt längst kusten.
 
Info från BBC
http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-24380937

"Two European men have been burnt to death in Madagascar by protesters who suspected they were trafficking human organs after a child went missing..."

Da Capo, Nosy Komba

02okt, Nosy Komba Madagaskar


Vilket kärt återseende. De söta lemurerna var, om möjligt, ännu sötare den här gången. Och ännu mer kärvänliga (om man hade bananer vill säga). Den mysiga lilla byn var lika mysig som förra gången och lika fylld med fint hantverk. Vi köpte ett kvinnoansikte uthugget i ebenholts som minne. På kvällen middag på Yolandas mysiga restaurang.


We visited Nosy Komba again. Just as nice as when we were here last :)
 
 
Captain Totte was caressed (or massaged) by a cute lady lemour.
 
 
 ..and Captain Lars had a lemour invasion, but a very friendly one :)

Kapten Totte har anlänt

01okt, Crater Bay Marina, Nosy Be, Madagaskar
 
 
Kapten Totte har anlänt i egen hög person. Det är tredje gången han mönstrar på och sist fick grabbarna (Totte och Lasse) upp en gigant-MahiMahi utanför Port Santo på väg till Madeira. Hoppas de får massor av firrar nu när vi sakteliga drar oss söderut längst Madagaskars västkust, mot Cape André där vi svänger av mot Mocambique. Fast först ska vi visa Totte ön Nosy Be, Nosy Komba med lemurerna och slutligen proviantera och klarera ut i Hell-Ville. Vi har inte så väst bråttom för enligt S/Y Mary är våren väldigt sen i Richards Bay med kyla och regn. Vem kunde tro det?!

Inatt kom en en rejäl regnskur och tvättade ren båten, nu skiner solen igen från en klarblå himmel. Nosy Komba here we come!


Capt. Totte has arrived and he will crew with us to South Africa. Great! We plan to start our journey on Thursday from Hell-Ville. S/V's Sea Lance, Neos and Rackham are soon leaving as well.
 

It´s Christmas abord Ambika with "Knäckebröd, Kalles Kaviar, Finn-Crisp and Dajm and Turkisk Peppar. Yipee!! Can´t ask for more :)
 
 

Madagaskars stränder

30sep, Crater Bay Marina, Nosy Be, Madagaskar
 
 
Livet går sin stilla gång, jobb blandat med mys. Så är det väl överallt med alla hela tiden. Vi går ofta promenader på den långa stranden och tittar på folklivet, särskilt på söndag eftermiddag då hela stranden är full av liv och rörelse. Musik, försäljare med korgar fulla av "samosas", små trekantiga degknyten med fyllning (mums), ungdomar som övar street dance och andra akrobatiska konster, barnen badar, grabbarna spelar fotboll som t.o.m. Maradona skulle avundas, tjejerna fingår klädda i trikåer och paljetter och ett gäng övar på en häftig dans och killar kollar in... Familjerna går tillsammans och pratar och skrattar, köper något att äta vid BBQ-ståndet.. Pirogerna (utriggarna) guppar vid strandkanten eller är uppdragna på stranden. Endast några få "vita" syns till. Troligen bor de på Det Fina Hotellet eller vid några av de mindre lyxiga hostelen vid stranden. Kanske är några få båtfolk, som vi. Oavsett så talar de bara franska eller Italienska. Var är alla engelsktalande människor?


En sandstrand kan tyckas se likadan ut jämt men icke. "Vår strand" ändrar skepnad hela tiden. Tidvatten och månen, vindriktning och vindstyrka spelar betydelse. Ibland är stranden bred som ett flygfält och lika hård och platt, ibland är det bara en smal remsa av mjuk och böljande sand. Högar av sjögräs och snäckor spolas upp vid vissa tillfällen, vid andra kommer kokosnötter och kokosnötblast. Oftast är stranden vit men ibland syns långa vågiga stråkar av beige och ljusbrunt. Det är vackert.

Störst skillnad är nog att stränderna är nästan helt rena från platsskräp jämfört med Indonesien, Malaysia, Thailand och Maldiverna. Vad det beror på kan man ju bara spekulera i; Ont om pengar att köpa saker inpackade i plast - troligtvis. En större känsla för naruren - kanske. En lyckad informationskampanj om att hålla Madagaskar rent - troligvis inte....



It´s Sunday afternoon and the show is on. Everyone is here, on the Ambondros beach, a short walking distance from Crater Bay; Music, girls dansing, boys playing fotball, familys stolling, swimming. Everbody seems to have a good time.


 
...some dress up more than others... but everything works, all fashions are "allowed" :)


...but some outfits seems to be more attractive than other.....


... in the mornings, the beach is empty. Almost.
 
 
A Humpback Dolphin got lost in Crater Bay Marina. We woke up when it collided with our keel. Poor guy, what a headache he must have gotten!
 
 
 
 
 

Honungsfloden - Baramamay River

25sep, Crater Bay Marina, Nosy Be, Madagaskar
 
Lata dagar i Madagaskar. Vi har haft lite semester (!) och seglade till Sakatia, Russian Bay igen och så till Baramamay River (Honey River) ännu lite längre söderut. Det är helt otroligt bra seglarfarvatten här. Det blåser "lagom" mycket och havet är 30 grader och utan vågor, solen skiner och valarna plaskar. Lasse har fiskat men tyvärr släppte fiskarna kroken två (2) gånger. Inte bra! Vi längtar så efter färsk fisk!

Sakatia är en ö som ligger alldeles nära Nosy Be, på nordvästra sidan. Det smala sundet är strömt och valarna ses och hörs ofta glida förbi i full karriär. Vi hittade snabbt till Des och Nell, seglare från Sydafrika, som slagit sig ner här, kravlat upp på land och för alltid lämnat sjölivet. Underbart säger Des nöjt. De har seglat massor av gånger mellan Sydafrika och Madagaskar och har tonvis av erfarenhet som de gärna delar med sig till noviser som ska äventyra sig nedåt. Som vi. De är dessutom officiell "relay station" till det välkända PeriPeri net i Sydafrika, som ger aktuella väderprognoser över detta svåra område, via HF-radion.
 
Vi seglar vidare till Russian Bay. Där hände det IGEN! Efter en lång promenad upp på Russian Bays bergsrygg kommer vi tillbaka till jollen och upptäcker att tidvattnet är superlågt och vi måste släpa jollen ca 50m ner till havet. Tungt som attan! Precis när vi når vattenbrynet hör vi ett numera välbekant ljud. Ett ljud som får oss att nästan gråta. Det är ljudet som låter när luft pyser och bubblar ur en gummijolle som just har gått sönder. Förra gången var det en haj - nu var det en vass snäcka eller korall på stranden som rev upp en 5cm lång reva i bakre pontonen, den som var hel. Den som hajen inte hade sönder. Vi kastade oss upp i jollen och gasade på för fullt för att hinna torra hem till Ambika för att laga jolle igen. Vi ska köpa stora hjul och montera fast på eländet.....

Upp med ankaret igen för att segla (med nylagad genua) 30nm söderut, till en flod som heter Baramamay River och betyder honungsfloden. Det gör skäl för namnet för knappt hade vi hunnit ankra så kommer kanoterna fulla av barn, krabbor och flaskor med honung till försäljning. Det är alltså barnen som säljer krabbor och honung... Vi väljer ut två stora krabbor, nickar jatack till en flaska honung, ger barnen lite pengar, en keps och en T-shirt. Alla parter ser nöjda ut. Krabborna kokas sedemera och smakar fantastiskt. Oomkullrunkeligen så!
 
Det har sinat i matförråden och Ambika får vända norrut igen för proviantering. Vi kastar ankaret i Crater Bay efter en makalöst härlig slör och festar på en jättegod pizza i marinans bar. Man kan ha det sämre. Oomkullrunkeligen :D

 

Des and Nell resides in Sakatia island, very very close to Nosy Be, and they are glad to give us good advice. They are sailors from South Africa who have settled here, crawled up on land and for ever left the seas. Wonderful says Des contentedly. They have sailed lots of times between South Africa and Madagascar and have tons of experience that they gladly share with novices like us. They are also the official "relay station" to the well-known PeriPeri net in South Africa, which provides current weather forecasts over this difficult area, via the HF radio. 


No, it´s not a ghost´trying to scare the baby. Its just a normal a women in Russian Bay with sun protection in her face :)
 

The ruins of the Russian navy men´s dormitorio. They skipped the Russian-Japanese war, took over the ship, settled down here in Russian Bay (hence the name) and became pirates here in Madagascar. At least until they were out of fuel. The last settler died in 1936.
 
Another day, after a long walk up the Russian Bays ridge we came back to the dinghy and found that the tide was super low and we have to drag the dinghy about 50m down to the sea. Heavy as hell! Just when we reached the water we heard a now familiar sound. A sound that makes us almost cry. It is the sound made when air seeps and bubbles out of a rubber dinghy that has just fallen apart. Last time it was a shark - now there was a sharp shell or coral on the beach who tore up a 5cm long rip in the rear pontoon. We threw ourselves into the dinghy and drove at full speed home to Ambika to mend the dinghy - again. Maybe big retractable wheels in the rear is the solution (right Stuart :)?! 
 
 
We anchored in a river called Baramamay River and means Honey River. It lives up to its name for no sooner had we had the hook down, canoes full of children, crabs and bottles of honey on sale arrived. A clarification; it was the children who sold crabs and honey ... We selected two large crabs, a bottle of honey, gave the kids some moneya cap and a T-shirt. All parties look contentedThe crabs tasted fantastic!
 
 

Utflykt till Diego Suarez

18sep, Nosy Sakatia, Madagascar

Det skulle ta hela dagen
att beskriva vår resa, våra guider, allas känslor, relationer, vägarnas beskaffenhet, maten, bilarnas kondition, hotellrummen, nationalparken, Baobab träden, staden Diego Suarez, förfallet sedan självständigheten 1960.... Det får bli någon annan gång.
Madagskar måste upplevas!

Kortversionen är att vi avverkade massor av mil på vägar som saknar motstycke, tillsammans med våra fyra vänner på den franska båten S/Y Rackham. Det var Bertrand och Cathrine och deras son Alex som var på besök och hans Madagaskarflicka, Ordella, och vi - och guiden - och diverse chaufförer. 

Båt till Ankify på fastlandet, bilresa till och besök på Ankarana nationalpark med övernattning. Vidare bilresa till Diego Suarez med två övernattningar och besök runt staden och på "De tre vikarna" på östkusten, vid inloppet till Diego. Bilresa och båtresa tillbaka, mörbultade och trötta. Men glada över allt vi sett, känt och upplevt!


It would take all day to describe our trip, our guides, everyone's emotions, relationships, road conditions, food, cars, hotel rooms, the national park, Baobad trees, city of Diego Suarez, the decay since independence in 1960 ....
Madagskar must be experienced!

The short version is that we travelled lots of miles on roads that are beyond description, along with our four friends on the French yacht S/V Rackham. It was Bertrand and Cathrine and their son Alex, who was visiting and his Madagascar girl, Ordella, and we - and the guides - and various drivers.

Boat to Ankify on the mainland, drive to and visit Ankarana National Park overnight. Further drive to Diego Suarez two nights and visits around town and to "The Three Bays" on the east coast, at the windy entrance to Diego. Car and ferry ride back, bruised and fatigued. But glad for everything we have seen, felt and experienced!

 




No introduction necessary...


We have now seen four different kinds of lemures, all very cute!





The famous Tsingy´s in Ankarana Park. The racorblad sharp rocks, covering a vast area, are impossible to cross. 



This Baobab tree is over 400 years old and they can get to be more than 1500 years!! For most of the year, the tree is leafless, It´s also called the "Tree of Life".



The girls are painted according to the Sakalava tradition  Sakalava means "people of the long valleys." They occupy the western edge of the island from Tolinare in the south to Sambirano in the north. 



Two of the very beautiful "Trois Baies" in the northeast corner of Madagascar, close to Diego Suarez. The wind is NORMALLY around 30 knots in the protected bays - a paradise for Kite boarding and wind surfing.



One of many buildings from the Colonial time in slow decay..... sad!



A common sight in Madagascar - carts pulled by oxen - In towns as well as in rural areas.


Tidigare inlägg
RSS 2.0