ambikasailing

28okt, Langkawi, Malaysia

I tio dagar har vi seglat (för motor) längst Malaysias kust, från Singapore till Langkawi, ca 400nm. Vi har ankrat vid små öar, vi har legat förtöjda i lyxmarinor med swimmingpool, ätit gott, spelat kort och gjort utflykt till Malacka med taxi och hela tiden har vi försökt jaga bort det hotande värmeslaget med dopp i havet alternativt poolen. Knappt en vindpust på hela vägen. Otroligt! Tack-o-lov för de nyanskaffade fläktarna som nu pryder (!?) alla sovkabinerna… Havet har inte varit särskilt inbjudande; Det är grunt och grönt med dålig sikt och det flyter en hel del grejer på/i det. Vill nog inte veta vad allt där finns! Maneterna som ibland kommer i stora sjok ser inte heller inbjudande ut. En del är som stora, runda, vitgula geléklot på 50cm i diameter…. Undantaget var ön Pankor utanför Lumut, där vita sandstränder inbjöd till bad och Daddy´s strandrestaurang serverade underbara skaldjur och paraplydrinkar!


Häromdagen kom vi till Penang där vi skulle hälsa på vänner, flygarkollegor som bosatt sig här halva året. Efter en lång dags segling (ca 70nm) skulle vi i skymningen angöra i den stora marinan mitt i Georgtown. Döm om vår förvåning när vi och Roxy närmar oss marinan och ser att den är…. BORTA. Finns inte mer! Några pontoner ligger kvar halvt sänkta och några pontonrester gungar kraftigt när färjorna passerar. Vad göra? Vi ringer till kompisarna och de är lika förvånade men ger oss koordinater till en liten privatmarina några distans norrut. VI får inte gå in dit förrän imorgon säger hamnkaptenen iskallt och lägger på luren. Men det struntar vi också i och tråcklar oss slutligen in till bryggan :D Det blir samling på Ambika under regnskyddet som ligger som ett våtvarmt omslag runt sittbrunnen, som skydd mot åskfronten som mullrar och kommer allt närmare. Pirjo, Otto och Winni (Penangborna), Ulf och Kicki på Roxy och Vi6 intar läskande drycker innan det blir pizzaätande på marinans italienska krog. Jättegott och massor av dunkiryggensnack, inte minst mellan flygarkollegorna, Lalle, Otto, Winni, Eva och Lasse.

Vi var bjudna på party en kväll, hemma hos Pirjo och Otto men först är Otto chandobel (!?) värd och ger oss fyra damer en sightseeingtur med bil i Penangs city, Georgtown. En stad med massor av kulturella, religiösa och etniska olikheter som satt sin särprägel på staden. Muslimer, kineser, kristna, malayer.. alla bor sida vid sida men staden är indelad mellan grupperna  och har helt olika ansikten. Kvar är också de vackra engelska byggnaderna från kolonialtiden. Sedan släppte Otto av oss på ett shoppingcenter där vi skred till verket med sedvanlig iver. Resultatet lät inte vänta på sig; ett antal klänningar, skor, några väskor och så lite mat/öl/vin förstås :)

Partykvällen inleddes med bad i den stora swimmingpoolen hos Otto och Pirjo, tätt följt av grillning och dinering på deras gigantiska takterrass ovanpå den magnifika lägenheten. Det som började så sansat gick så småningom, på småtimmarna, helt överstyr! Lasses stol brakade samman och han försvann under middagsbordet till allas ohöljda förtjusning, fyra flygarnissar hämtade flygplanmodeller och en ljudlig luftstrid startade på sittbänken, Göran och Lasse klädde av sig och sjöng ”I Roslagens famn” i något de kallade kaanon och Otto sjöng shillingtryck och avslutningsvis frireligösa sånger (av Artur Eriksson) med stor känsla och grandör (eller vad det heter). I sena natten raglade vi hemåt, fnittrades hysteriskt…
Tack kära Pirjo, Otto och Winni för en helt oförglömlig kväll! Vi kommer snart tillbaka (stackars er:) för att lämna och hämta gastar!

Nu är vi i Lankawi efter ett pitstop på ön Pulau Payar där vi snorklat bland tusen miljoner fiskar. Härligt att vattnet nu börjat bli riktigt fint igen :) Igår natt, när vi låg på boj utanför ön Pulau Payar, blev vi bordade av Malaysiska kustbevakningen och Lasse fick kliva ombord på deras båt iklädd endast kalsonger. Han blev vänligt utsatt för långa förhöör. Men det gick bra och vi fick tillbaka vår kapten helskinnad :D

En tjusig tjej vid en flott pool. Tvärtom går också bra.  Port Dickson var flott som 17!
A fancy girl at a dashing pool. The opposite is also possible. Port Dickson  Marina was really classy

En randig brud i rustik port. Eva poserar i Malackas ruiner.
Eva posing in Malaccan ruins.

Kul figur i Pankor. Fast "infödingarna" tycker de är tjuvaktiga, sa åt oss att vakta våra tillhörigheter...
A cool chap in Pankor. The "natives" think they are thieving, told us to guard our belongings.

Stulet foto från Lalle. Hängmattorna i Pankor var inbjudande 
The hammocks at the beach in Pankor was inviting

liksom stränderna och havet (37,5 grader varmt)
as was the white sandy playas and the sea (37,5 centigrades)

Partykvällens värdar; Pirjo och Otto i sin jättefina lägenhet i Penang.
Party hosts; Pirjo and Otto in their fantastic apartment in Penang.

 

Det började väldigt städat och BBQ middagen var urgod.. 

The BBQ dinner at the terrace was excellent..observe the Swedish flag :)

 

 

men allteftersom kvällen led tog det sig oanade uttryck.. :O
but as the evening went on... three pilot buddies having an air combat. Hmmm!

 

och såhär! För att riktigt förstå inlevelsen ber vi er vänligt att titta på detta lilla klipp,
NJUT!!! :http://youtu.be/oxOdDYHiH3I
To really understand what is going on here, please watch this little video: link above

 

 

 

Som kontrast till ovanstående snorklade vi vid små öar mellan Penag och Langkawi (när vinet till slut försvunnit från blodomloppet :D)
The day after, in contrast to the above, we snorkeled at the small island of Pulau Payar, between Penang and Langkawi (when the wine eventually evaporated from the blood.... :D)

 

 

 

17okt, Danga Bay Marina, Malaysia

Position: 01.28.42 N – 103.43.38 E

Ambika är på norra halvklotet igen efter fjorton månader på det södra!
Här går det undan! Nu har vi kommit till Danga Bay Marina i Malaysia där vi väntar fyra glada gastar från kalla Sverige; familjerna Almtorp och Hägerfelth ska dra i tampar och ratta Ambika mot Penang. Det ser vi verkligen fram emot. För att de ska känna sig hemma har vi just avslutat vår shoppingrunda på IKEA i Singapore, med Christina och Ulf på Roxy som ciceroner, och kan bjuda på både knäckebröd och Ahlgrens bilar ;)


Vi körde motor de 50nm från Indonesien, via Singapore, till Malaysia och vi såg nog närmare 1000 fartyg på vägen som skulle till eller ifrån Singapore, eller som bara låg för ankar. Det lär passera ett fartyg var 11:e minut, dygnet runt, 365 dagar om året i Singapore Strait. Fast vi tyckte nog det var varje 5:e minut…. Lite spännande var det att korsa leden! Danga Bay Marina ligger i floden mellan Singapore och Malaysia, vid staden Johur Bahur  och den är stor och modern.. Nu har vi äntligen Internet igen, efter ett långt uppehåll, och det innebär att inlägget blir vääldigt långt. Håll ut! :D

Från Borneo till Nongsa Point
Den 13okt landade vi i Nongsa Marina (den första marinan sedan Cairns) efter fem dygns segling och nästan 600nm till sjöss. Det var i stort sett bleke och värmebölja hela vägen. Stackars Yanne (vår Yanmarmotor) som har fått jobba hårt i värmen medan vi zickzackade mellan fiskebåtar, fartyg och åskfronter tillsammans med Kicki och Ulf Roxy. Som vanligt misslyckades jag med brödbaket men vi ska spara en av baguetterna ifall vi skulle träffa på en pirat på vägen. Kicki är desto duktigare och en dag langade hon över åtta (8) nybakade kanelbullar. De gjorde ett dåligt byte; fick sista pyttelilla chokladkakan och två nutbars av oss.

Vi hälsade på en sjöorm (Lasse blev rädd och trampade gasen i botten), en sköldpadda och många härliga och hoppande delfiner. Vi fick påhälsning av en typ grönfink som undersökte Ambika grundligt ute, inne och till sist hela, i mässing klädd, kapten Lasse :O Slutligen gav vi skydd under sprayhooden till en helt uttröttad svala, men på morgonen var han död.. Stackars liten! Som grädde på moset fick vi ”soppatorsk” en halvtimme (!) före angöring i marinan men våra vänner Roxy och Paikea Mist delade med sig lite av sitt överflöd ;) I marinan träffar vi Comedie igen, fast de är väldigt nedslagna. 100nm utanför Borneo gick backväxeln sönder = ingen motor, ingen vind och bara motström. I två dygn hade de guppat allt närmare reven när svenska båten Albertina kunde bogsera dem in till marinan. Tre dygn tog det men nu är de och båten i säkerhet igen!

I Nongsa var det utcheckning från det fantastiska Indonesien. Klimatet har nu drastiskt ändrats och stora Cumulunimbus moln tornar majestätiskt över oss och det blixtrar över våra huvuden på nätterna, åskfronterna är allestädes närvarande och luften är mättad av vatten vilket blir rena ångbastueffekten.

Vi ska försöka sammanfatta våra upplevelser i detta enorma land där solen alltid skiner (tills nu). Men först måste vi berätta om Borneo :D

Vägen upp längst floden till hamnstaden Kumai i Borneo var speciell, minst sagt. Floden var bred så det förslog men grund och t.o.m. lilla Ambika var tvungen att följa en snitslad bana för att inte släpa kölen i leran och skrämma bort räkorna. Långa stunder mätte vi till bara 4,2m vattendjup. Efter drygt 30nm upp i den lerbruna floden, i fuktig värme och i en tät gulaktig rök från alla risfält som ”gödslas” med hjälp av nerbränning, kommer vi upp till Kumai där det bor ca 30 000 människor. Den ena pråmen efter den andra lämnar Kumai, tungt lastade med virke från skogarna som skövlas kontinuerligt… och sotflagorna, som fladdrat som fjärilar runt oss, har lagt sig tillrätta på däck och i sittbrunnen. Till och med har de letat sig in i salongen genom luckan som stod i vädringsläge! Vi ankrade bland de tjugotal andra rallysegelbåtarna här. Kumai var ett officiellt rallystopp och det vankades ett lokalt evenemang från stadens styre.

Utan att ha stora förväntningar på tillställningen ställer vi upp på utsatt tid kl.0800 nästa morgon vid hamnen (fast jag vägrade att ta på mig kläder som täckte axlar och knän, det var så varmt så man nästan flöt bort :). Döm om vår förvåning när vi förstod att det var ett heldagsprogram som väntade; inhemsk dans, frukost, sång och dans (på morgonen, även vi dansade som tokar), en båttur längst en flod kantad av risiga trähus på pelare och badande människor i brunt flodvatten, besök på en jättelik marknad, lunch, mer dans och till sist en busstur och en ny båttur till en lång sandudde där vi planterade träd och släppte ut bebissköldpaddor i havet. Vilken fantastisk dag, omgivna av fattiga människor med ögon som log. Kvinnor nedsmetade med något vitt i ansiktet som skulle göra hyn vit gjorde att de såg ut som leende clowner :D

Äntligen dagen D, eller snarare O, för orangutangtur! Två flodbåtar kom och hämtade oss; Ulf och Christina på Roxy och vi bebodde en av båtarna, vännerna Stuart och Sheila på Imagine hade den andra tillsammans med John och Sharol på Sea Mist. Totalt åtta mans besättning säkerställde att vår resa blev lyckad; en guide, en kocka, två kaptener och några alltiallo. Sakta tuffade vi in i Borneos djungel i en smal flod som, allteftersom vi trängde längre in och saltvattnet gav vika, blev svart och blank som en spegel. Vi var omgivna av krokodiler (såg två), fyra sorters apor, vildsvin, fåglar (Kingfisher), ödlor, ormar och fjärilar. Osynliga men närvarande var leoparder, minihjortar, miniekorrar och säkert mycket mer därute i terrängen :D

Det handlade såklart mest om de utrotningshotade orangutangerna och Jennie, vår guide, brann för dem och berättade om vad de gjorde för dem samt sällsamma historier om flera orangutangindivider (han kunde namnet på dem alla). Staten har upplåtit marken som nationalpark och tar betalt för inträde. Men där är det stopp! Det är istället två olika stiftelser (varav en utländsk) som värnar om orangutangernas väl och ve. Deras främsta uppgift är att ”plantera ut” orangutangungar i det vilda efter att deras mödrar skjutits och människorna tröttnat att ha ungarna som husdjur om de inte fått sålt dem till andra asiatiska länder som t.ex. Thailand……. Orangutangungarna lever tio år i fångenskap i ett ”camp” och sedan släpps de fria fast med tillgång till mat på två ”feeding stations” så länge de behöver. Vi besökte två feeding stations där mest orangutangmödrar med sina ungar var stamgäster men även några riktigt stora ”grabbar” kom på banankalas. Det tråkiga är, och man blir ledsen att tillhöra människosläktet, att om det fortsätter som nu med skövling av deras livselixir (skogen) så är orangutangerna här utrotade om tjugo år! Det är också utvinning av ”palm oil” som ger klirr i kassan hos några få men som kräver orangutangernas mark….

Två nätter och tre dagar tillbringade vi campingliv på floden, förtöjda vid en gren längst stranden. De goda måltiderna, tillagade av en kvinna som lagade mat för sextorn personer sittandes på knä i det trånga köket med bara en gaslåga, åts på en av båtarna med god aptit. Vi sov i det fria på båtarnas övre däck, under tak, på madrasser och med myggnät över oss omgivna av djungelns ljud. Cikadorna (eller nåt) började sin morgonkonsert klockan fem och det lät som på en motorkrossbana, vilket var liite väl tidigt efter att ha insupit mer än bara djungelarom på kvällstimmarna :D

Trötta men lyckliga återvänder vi till Ambika och tackar vår båtvakt som, förutom att ha vaktat båten utomhus i sittbrunnen ensam i tre dagar, har tvättat henne ren från sot. Vilken kille! Och vilka minnen vi bar med oss ombord när vi drog upp ankaret för fortsatt färd mot civilisationens högborg, Singapore....


Njut av Roxys video full av orangutanger :)
http://youtu.be/2TjUOIPLifs

På natten ett dygn före ankomsten till Borneo… jättetrassel sitter fast i propellern och vi får vänta tills dagen gryr och kaptenen fixar biffen. ”Spare Air”, en riktigt bra-att-ha-grej!

At night, one day before the arrival in Borneo ... giant fish-net-jam stuck in the propeller and we will had to wait until dawn to dive and take it away. The "Spare Air" tube came in handy, a nice-to-have thing!

Kungligt mottagande i den lilla staden Kumai
A royal reception in the small town of Kumai for the Sailindopnesia Rally participants

..med bl.a. en flodtur som gör att man, i minnet, färdas tillbaka till Thailand för 20 år sedan
...with a guided river tour that makes you, in memory, travel back to Thailand 20 years ago

Så börjar vårt flodäventyr! Som vi har sett fram emot detta :D
Our river adventure begins! We have been looking forward to this very much!

Fyra sorters apor bor här i skogen; Orangutan, gibbon, Dutch longnose, + en vars namn vi glömt

Four kinds of monkeys live in the forest, orangutan, gibbon, Dutch long nose, + one nameless :)
One ape (orangutan = no tail) and three monkeys (gibbon, long nose and + = have tail) lives here in the jungle

och den vackra Kingfishern. De flög ofta tvärs över floden till vår stora förtjusning
and the beautiful Kingfishern. They often flew across the river to our delight



Vem tittar på vem egentligen? Och vem är starkast :) Hannarnas muskler är åtta gånger starkare än människans.
Who is looking at whom exactly? And who has the strongest muscles :) A male orangutan weighs 150kg and has eight times stronger muscles than humans. Pretty impressive!

 VI såg många orangutangmammor med sina små
We saw many orangutan mothers with their small babys

..men även det tunga artilleriet visade sig (Tom i egen hög person)
...but also the "heavy artillery" showed up (this is Tom)

Ge mamma mat! Hon blir så arg annars...
Give mom food! Otherwise she gets so angry ..

Man mår ju så gott när magen är full
Feels good to have a tummie full of mango and bananas

Sedan orkar man leka kurragömma med turisterna. Hon försöker släpa med sig Lasse senare men han klarar sig undan i sista stund :D
Playing hide and seek with the tourists. Later she tried to drag Lasse linto the woods but he got away at the last moment :D

…alltmedan grabbarna äter och dricker sin mjölk. Då bör man hålla sig undan och ingen annan får komma på banankalas!
When the big boys have dinner one should stay away...

Samkväm (vilket ord) på kvällen, det skålades i takt med cikadornas sång. Fast vi sov sött på kudden redan vid 22-tiden och vaknade till en ny koncert kl.0500
Sundowner at the river. Though we slept sweetly on the pillow already at 22 o'clock and woke up to a cikada  concert at 0500

På morgonen fick vi fint besök vid frukostbordet :)
In the morning we got hungry visitors...

..och i ett obevakat ögonblick tog Mrs Troublemaker (hon kallas så)  den efterlängtade (?) soyaflaskan :)
Mrs Troublemaker stole the soy sauce. We wonder how it mixed with the bananas :)

En promenad i skogen ska påbörjas, nu för att lära oss allt om medicinska växter
A walk in the djungel is about to start, now to learn all about medicinal plants

..men vi blir lite försenade för Toms kompis står i vägen och har fått syn på kärran som brukar innehålla mumsiga bananer!!
.. but we were delayed for Tom's friends caught sight of the wagon that usually contain yummy bananas!

.
Vad, inga bananer! Då blev han jättearg och sopade ner kärran från bryggan. Det tog killarna 30min att få upp den igen :)
What, no bananas! He became very upset and swept down the wagon from the pier. It took the guys 30min to get it up again :)

We had a great time up in the djungel!!!!!!!
See Roxy´s "orangutan video"  published on Youtube at the link below:    

http://youtu.be/2TjUOIPLifs