ambikasailing

28aug, Sines

Ingen vind, våra segel slakade och fisken nappade inte vid överfarten från Sesimbra till Sines, Vasco da Gamas födelsestad. Sedan mer vind och en härlig slör. När Lasse checkar in på hamnkontoret lyser lamporna rött när han slår in personnummret och POLISEN TILLKALLAS. Efter kontroll av alla papper är det OK att fortsätta livet; ingen förstår hur Lasses personnummer hamnat i den Portugisiska hamndatorn...
Vi går på jakt efter den sällsynta företeelsen Internetkoppling och nedan är resultatet.

Lissabon - Sesimbra

Vår plan var att åka tåg till Lissabon och rösta. Men för andra dagen i rad (på onsdag) fick vi besök av sjöpolisen som sa att vi inte fick ligga för ankare längre pga fyrverkerier kommande lördag!??? Vi beslöt oss då (lite sura) för att ta båten till Lissabon, 11nm bara. Vi kom till en marina alldeles under ”25aug bron” (den heter så), en kopia på Golden Gate – eller tvärtom. Rakt framför nosen hade vi en gigantisk Jesusstaty, en kopia på Jesusstatyn i Rio – eller tvärtom. Trafiklarmet var fruktansvärt (som 50 getingsvärmar) och samtal var helt uteslutet, som att ligga under The Chicago Loop. Men det gjorde inget för vi skulle på jakt efter Fado-sång  (Portugisisk trängtansballader) och inta rikliga mängder av Vinho Verde (omoget vitt vin) i nöjeskvarteren, samt rösta följande morgon.

Tji fick vi, avseende Fado. Vi irrade omkring i det förmodade nöjeskvarteret som till slut visade sig vara discogatan i marinan – 50m från Ambika. Ingen Fado alltså och discomusiken dånade fram till kl.0430 på morgonen….. (vi orkade bara stuffa till kl.03.30, tror ni på det J?).

Om man ska kunna gnälla på svensk politik (och det gör vi ibland :D) bör man ha röstat och det gjorde vi på Ambassaden – kändes bra! Motion fick vi på kuppen i ett väldigt kuperat och varmt Lissabon. 

Snabbt kastade vi loss efter fullgjort värv och lämnade storstadskakofonin bakom oss och satte segel mot fiskebyn Sesimbra i en maklös slör - bara för att där bli avvisade från marinan (full enligt en otrevlig hamnkapten) och dirigerade att lägga oss på svaj. Det blåser hårt och i början går vi ankarvakt. Utan att besöka byn (och främja deras ekonomi) lägger vi ut, räcker lång näsa och sticker mot Sines. Ha!

Nu, eller aldrig! Rumphäng och bukhull ska bort!

Vi har mätt vårt respektive omfång; Lasses midja och min rumpa har, av okänd anledning, exakt samma mått, 100cm!!! Detta manar till kraftinsats för att säkerställa en negativ tillväxt! En inbördes tävling är därför utlyst: Den 1:a i varje månad har vi måttagning och den som har mest negativ tillväxt vinner. Om Lasse vinner får han köpa nya fiskedrag (igen) och om jag vinner får jag köpa ett par nya skor (igen).  Problemet är bara (om man är lite konspiratoriskt lagd) att Lasse kan dra in magen vid mätning och min rumpa är – som den är…






Rakt framför fören på Ambika: Pampigt värre - men vilket oljud! Inflygningen gick rakt över huvudet dessutom :D



Rakt bakom aktern på Ambika: Lissabons discokvarter som t.om. klarade av att överrösta larmet från bilar, tåg och flygplan, en bravad i sig!