ambikasailing

Position: 08.29.8 S - 121.47.2 E

Klockan ringer 03.30 och det var kolsvart ute. Vi ska åka på utflykt till Kelimotos tre vulkansjöar tillsammans med besättningarna på fyra andra båtar, varav svenska S/Y Comedie med Laila och Claes, är en. Vi tar jollen in till stranden i ficklampans sken och kliver iland, som vanligt plaskblöta efter att ha släpat upp jollen på land. Luften var fylld av rök från de allerstädes närvarande eldstäderna som tusen och åter tusen människor eldar i för att laga sin mat. Efter 2,5tim iskall resa upp till 1000 m.ö.h. i en skumpig buss med smala träplankor till säten och som det blåste igenom, kom vi fram till sjöarna. 

 

Vår guide, Vincent, är en mycket sympatisk människa. Han är den ende i området (med ca tre byar) som kan engelska. Det lärde han sig i Bali men har nu återvänt för att ta hand hand om sina gamla föräldrar. Han kommer i kontakt med seglare paddlandes sin uteriggare och han erbjuder oss all sorts service; från sophämtning till organisation av resor på Flores. Vi lärde känna honom, hans fru och tre av barnen lite under våra dagar här.

De tre vulkansjöarna var häftiga att se. Sägnen säger (ungefär) att hit vandrar de dödas själar och i den blå vilar de vuxna, i den vita vilar barn och i den bruna vilar de gamla. Fast färgerna skiftar ibland utan att vetenskapen kan säga varför.... Efteråt besökte vi marknaden i Moni, åt en god Nasi goreng på en liten restaurang och därefter skumpade vi hem igen.

 

Som om inte detta vore tillräckligt för en dag skulle vi (efter 1tim vila i båten) in till byn för att delta som gäster i en rituell cermoni för att fira att en byggetapp av deras samlinghus blivit klar. Efter en lång promenad genom djungeln kom vi fram till lägerplatsen och genast fick vi klä på oss deras cermoniklädsel (ikat), ovanpå våra vanliga kläder, vilket gjorde att vi från att ha varit svettiga till att praktiskt taget flyta bort :D

Sittandes på golvet i skräddarställning, med bara männen i byn, blev vi serverade ris och buljong med lite fläskkött. Till detta serverades palmvin = arak = 70% alkoholhalt!! Nu blev det olidligt hett :) och knän och rygg höll på att gå av, samtidigt som vi pratade artigt med chiefen, under tolkning av Vincent. 

 

Efter denna pärs förväntades att vi skulle delta i deras rituella dans; alla höll varandra i handen, dansade med likadana steg i en rund ring under det att en man skrek (sjöng) monotont i en skrapig högtalare. Vi dansade och gissa vad man blir då... just det, ännu varmare - om möjligt. Ibland fick man en halsduk lindad om sig av en annan person och då skulle man gå in i ringen och dansa själv och sedan linda halsduken om någon med motsatt kön. Även om musiken inte var en höjdare var stämningen fantastisk och alla fick vara med och alla blev sedda. En fin tradition! En unik upplevelse för oss där det aldrig funnits turister förut.

 

På vägen hem, i mörkret, på djungelstigen höll vi på att trampa på ett hundvalpskadaver, rituellt uppskuret som ett offer till andarna... De säger sig vara katoliker respektive muslimer... men det är mycket andar och kanske svart magi också...

 

 

 

Träffa Vincent med familj om ni kommer till Mauambi. En underbar person och en mysig familj!

 

 

Så här ser det ut i hans kök. Elden sprider trevnad och utanför växter kokospalmer, cashewnötsträd m.m.

 

This is his kitchen. The fire spreads comfort and outside grows coconut trees, cashewnut trees etc.

 

 

Varje dag kommer vattenbufflarna gående på stranden, ofta med barn på ryggen.

 

Byns besinstation

Vi åker tvärs över Flores till sydsidan och på vägen, i gryningen, ser vi många risfält. De klarar sin (öns) egen produktion men det blir inget över att sälja.

 

Här är hela gänget. Laila och Claes på S/Y Comedie står närmast oss.

 

Gatubild från byn Moni 

 

 

Punka på hemvägen. Min hjälte Lasse tvingar dem att stanna och byta däck!

 

Stilstudie 1 i "i-och-urklättring i transportmedlet"

 

 

 

Dito, stilstudie 2.

 

Uppklädda till tänderna i vackra "Ikat" filtar (varma som...) samt tillhörande topp (inte lika varm tack-o-lov)...

 

 

 

...sedan var det middag med efterföljande dans där alla fick vara med! Efter lite övning kunde vi också följa med i stegen (vi tjejer alltså :)

...and then dinner and last, but not least, the traditional dance. Everyone was invited :) A very memorable day, evening and night!

 

 

 

 

Position: 08.38.091 S - 122.18.372 E

Indonesien är helt fantastiskt! Vilket klimat, Vilket vatten, Vilka mysiga människor :) Petra, Tove och Maria har nu seglat med oss i tio dagar från ön Lembata (dit de tog skumpande bussar och lokala färjor) till atollen Taka Bonerate, ön Pulu Besar och till sist till Sea World Resort, 4nm ost om Maumere på ön Flores. Totalt har vi seglat nästan 400nm med tjejerna, inklusive två nattseglingar över Flores Sea.

 

Det har varit dagar fulla av snorkling och dykning (tack vare S/Y Roxy som lånat dykutrustning och S/Y Paikea Mist som, tillsammans med S/Y Roxy, varit deras "dykbuddies") på atollen Taka Bonerate; en av världens största atoller med stor variationsrikedom på koraller och djur. Dagarna var också fulla av solning, läsning, snäckplockning, matlagning och vindrickning. Semester, helt enkelt :)

Det har varit så roligt att höra deras glada skratt och historier från "veterinärskolelivet" så dagarna har gått bara alltför snabbt!!!! Igår packade de sina stora ryggsäckar och tog flyget till Bali där de ska mysa några dagar innan de tar flyget till Bangkok och hem - till skolbänken.

 

Det är tyst på Ambika sedan tjejerna lämnade skeppet.... Vi ska nog ligga kvar några dagar och besöka de tre sjöarna på Maunt Kelimutu och lata oss innan vi fortsätter färden västerut mot Komodo, Lombok, Gilliöarna, Bali, Borneo och Singapore där vi ska vara senast den 20okt :D Men först ska vi proviantera, ALLT är slut i förråden :) När man vill köpa kycklingkött går man till "köttmannen" varpå han hämtar en levande pippi, slaktar och styckar den på stört, medan man väntar. Så!




Först lite kultur med dansuppvisning, middagsbuffé och dans i Lembata. Kul men jobbigt för tjejerna för alla ville bli fotograferade med våra "Scandal Beauties"

Sedan hann Tove, Petra och Maria knappt ombord innan snorklarna och grodfötterna åkte fram. Såklart!

 

 

 

 
Lilla byn Bonerate var jättefin och ALLA barnen hälsade oss välkomna med tjo och tjim

 

Här på ön var det massproduktion av stora båtar. Vilket hantverk!

 

 

 

ALLA barnen följde varje steg vi tog och skrek i kör; Mister, Mister när jättarna klev in och promenerade i deras by :) Lasse bär de nyss inhandlade äggen försiktigt, försiktigt...
Sedan seglar vi iväg till atollen, tillsammans med:

ALL children followed every step we took and shouted in chorus, Mister, Mister, when the giants walked in their village :) Lasse wearing the newly purchased eggs gently, gently ...
Then we sail off to the Taka Bonerate atoll, along with:

Paikea Mist, Gloria och Michael från/from Vancouver

 

 

Roxy, Christina och Ulf från/from Stockholm

 

 

 

TeApity of Chriska, Gisela, Peter och Caspar från/from Zürich and Hamburg

 

 

 

Goa gastar som njöt av farten, vinden och solen...

 

 

Här släppte vi ner ankaret, alla fyra båtarna, mitt ute på havet på kanten till en stort rev. Märklig känsla.

At anchor, all four boats in the middle of the sea, on the edge of a large reef. Strange feeling.

 

 

Vackert så! Atollen lär ha en unikt stor variation av koraller och djurarter

...och tog kort på oss där nere. Ambika är alldeles brunfläckig på styrbord sida, långt upp på sprayhooden, av bläck från ett bläckfiskanfall föregående natt när vi seglade mot Maumere

Sista natten med gänget åt vi middag på Sea World Resort - ladies in white å så Lasse :D

Last evening we had dinner at the Sea World Resort - ladies in white escorted by captain Lars :D

 

Så på med ryggorna igen. På snart återseende hoppas vi!!!! Tove och Petra till Jul :)

 

 

Pos: 8.20 S, 123.23 E

Igår var en höjdardag för oss och det firades vederbörligen med sprattelvatten! Dottern Petra och hennes två (lika blonda) veterinärstudiekamrater har backpackat sig hela vägen från Bali till ön Lembata för att mönstra på Ambika. Med svettiga bussar, (ofta) mindre rena boenden, otaliga färjor och i sällskap med hela den indionesiska befolkningen och deras kycklingar/hönor/grisar och what not :) En riktig äventyrresa har det varit och de har verkligen fått se Indonesien "innifrån" och träffat folk som aldrig sett en vithyad (än mindre blond) människa. 

Deras första uppgift i Lambata, som sanna djurvänner, var att rädda en rovfågel (typ falk) som smågrabbarna fångat och bundit med rep rund fötterna och bar i vingarna. För det facila priset av 17SEK fick de köpt och befriat fågeln (och givit grabbarna "3 x det onda ögat")! Nästa uppgift blev att baka; härliga kanelbullar och yoygurtbröd blev resultatet och vi lät oss väl smaka :D

Ambika ska nu segla vidare och undersöka öar och atoller i drygt en vecka innan det ör dags för flickorna och flyga hemåt, till väntande studier. Nästa program på Rallyagendan är en officiell välkomstceremoni har i Lewoleba med tillhörande party. Idag är vi ca 50 segelbåtar i viken och flera är på den lokala marknaden för att proviantera det lilla man kan köpa = grönsaker, frukt och ris. Kex också såklart :)




Välkommen Tove, Maria och Petra!!!
Welcome omboard girls!!!




Aktion rädda falken lyckades och hon flög iväg upp i skyn :)
Mission completed, the girls saved a falcon from the locals :)



Mellan bullbak kan man relaxa lite :) Många jollar kommer plötsligt vägen om Ambika nu...
Time to chill :) Many dingies comes (makes a detour) close to Ambika now....



Hövdingen i en avlägsen bergsby på Alor
The chief of a remote mountain village in Alor



Barnen i deras kanoter, ständigt närvarande runt båtarna
The children in their canoes, allways present



Lokal fraktbåt mellan öarna
Local cargo ship

Lyckad (?) fågst av revfisk = dagens middag
Successful fish catch = dinner?

 

Marknad i Alor
Market in Alor

 09aug, Kalabahi, Alor

 

Nu kom värmen på allvar och solskydden kommer till användning :) 
Vi träffade på massor av delfiner och pilotvalar på vägen till Kupang och sedan till Alor (140nm från Kupang) och det är lika fantastiskt varje gång. Svåra rackare att fa på bild dock... Vindarna är konstiga här för att inte tala om strömmarna. När vi närmade oss Alor låg vi brevid 3 andra segelbåtar och två av oss blev fångade av strömmen oich rusade iväg i nästan 10knop, de övriga blev kvar och kom till Alor en timme senare!

Den byråkrati vi möter i kontakt med Indonesien är inte av denna värld. När vi registrerade oss var det ton av papper som skulle fyllas i med bla.a vilka besättningar som ska möta upp och ingenting går att ändra på i efterskott, inte helt rätt blir det heller alla gånger :P. När vi väl kom till Kupang möttes vi av ett helt hav fullt med tjänstemän :)

Det bor över 237 MILJONER människor i Indonesien och alla ler och vill bli fotograferade. Det är världen största arkipelag på över 17 000 öar och majoriteten är muslimer. .vilket man upplever kl0400 på morgonen när solen är 19grader under horisonten; då skriks det ut böner i alla stadens högtalarsystem! Jaja, man vänjer sig säkert :D

 

 

På vägen till Kupang fick vi ofta besök och de stannade länge :)
These friendly creatures came often and visited us on route to Kupang :)

 

 

1  - Quarantine

I Kupang var det en formidabel kittel av olika tjänstemän som skulle ha olika dokument och stämpla dem. Tur att vi hade en egen stämpel, det behövdes för annars är man inte riktigt legitim :) Tålamod är en dygd!

In Kupang, our first stop in Indonesia, we had to do some heavy paper excersices. Thank God we have our own stamp!

2. Quarantine no two

 

3. Immigration

 

4. Customs

 

5. Coast guard & Port authoritie

 

Gatubild från Kupang..

Just another street in Kupang...

 

En otroligt vacker morgon i den djupa viken vid staden Kalabahi på ön Alor.
It was a magic morning, the first after arrival to the island of Alor.

 

Hamnen och moskéen i Kalabahi
The little harbour and the mosque in the little town Kalabahi

 

Vilket mottagande vi fick i Alor. Vi känner oss som kungligheter och ikväll är vi bjudna på "galla dinner" på stadens bekostnad! Fantastiskt!
What a reception we received in Alor. We feel like royalty and this evening we are invited to "galla dinner" on the city's expense! Fantastic!

 

 

 

 

 

 

05aug, Kupang

NU ska vi ha semester (från semestern)! Underbart :D
När vi kom till Kupang låg där säkert 100 segelbåtar i viken, en härlig syn. Vi hade äntligen hunnit ikapp. Det var lite turbulent i viken för en av segelbåtarna hade draggat upp på revet och coast guard höll på att bogsera den tillbaka till djupt vatten. Allt gick bra och skepparen tackade alla involverade och sa att det enda som blev skadat var hans stolthet :) Bra så.