Cuba

På hemvägen gjorde vi en avstickare till Cuba. Läs mer på ambikaart.blogg.se

Mot Spanien - och solen!

02aug
Seglingen från Dublin till Kinsale (söder om Cork) gick finfint. Kanonbra segelvindar ända fram till in på morgontimmarna, sedan motvind och stiltje. Det tog oss knappt 30 timmar och var 173 nm. Underbart lätt (och roligt) när vi var flera som bl.a kunde ta pass på natten. Heja starka ungdomar med härlig humor!! 

Det var regatta och stort pådrag i Kinsale (ett seglarmecka) igår med musik och livat på sta´n. Vi åt en god middag på The Spaniard som Ted (en pilotkollega) rekommenderat. Vi kan rekommendera både Kinsale och The Spaniard till alla, även icke seglartokiga!

Nu SKA vi till solen! Vi har just bunkrat och stuvat klart för våra 4 dygn över Biscaya (väldigt mycket chips blev det när ungarna handlade :D). Lasse har gjort motorservice med olje- och filterbyte och dränerat bränslesystemet. Vi har gjort iordning för spinnakersegling med dubbla spinnakerbommar (som vi nu hoppas få användning för).
Just nu regnar det (!!) och är vindstilla (!!!) men prognosen ser väldigt bra ut med stort högtryck över hela Biscaya, måtte det hålla :D!



Härlig segling mot Kinsale



Vi skulle ju till värmen i Spanien (Christoffers kommentar)...



Yvonne and Henry; The beautiful glasses has allready come in handy :D



Grabbarna bus vid den skyddade hamnen i Kinsale


Ny besättning mönstrar på :D



Ny besättning tillsammans med Adam i Howth

Dublin

31jul

Fantastiska dagar i Dublin, eller snarasre i Howht som är en en halvö norr om Dublin. Vi har blivit kungligt mottagna av Yvonne och Henry Howard med familj (Henry var också flygkapten i Jetairways). Hur roliga och gästvänliga Irländare är hade vi bara hört talas om tidigare, nu har vi fått uppleva det själva!! Vi är helt begeistrade!!

Dublin har utvecklats enormt under eran den "Keltiska Tigern" när allting boomade och staden ändrade karaktär till en modern europeisk storstad (2 miljoner invånare), på gott och ont. Nu har framgångsvågen utbytts i en redig baksmälla och många människor här har det svårt - igen. Fastighetspriserna har sjunkigt med över 40% för att nämna ett exempel. Vi hoppas innerligen att det snart ska stabilisera sig igen.

Kapten Totte kommer till Dublin och tillbringar ett par dagar med oss. Vi tog bl.a. en guidad  sightseeingtur med cyckel, ett kanonbra sätt att se dublin "innifrån". Vi köpte 2 hopfällbara Dahoncycklar här som vi ska ge oss större räckvidd för att upptäcka platserna vi kommer till, och förenkla bärandet av mat och dryck till båten :D.. I hamnbassängen i Howht finns det sälar som var så feta och frodiga av all mat som kastas till dem av turisterna, kul.

Igår kom ny besättning till Ambika; Christoffer Wikström, Petra och Victor mönstrade på och nu förbereder vi resan över till Kinsale, strax söder om Cork i södra Irland. Det är ca 140 nm och kommer att ta ca 30 timmar. Kinsale är enligt utsago ett långseglarmecka för båtar som ska ta skuttet över Biscaya.
Vi är fortfarande lika bleka som vi var när vi for från Sverige och regnskurarna har avlöst varandra - men vad gör det när man har så här kul!



Howth Marina -stor och superfin marina med ståndsmässigt klubbhus



Palmer för första gången, tjohoo



Glad kväll med BBQ hemma hos Yvonne, Henry och Adam Howard :)



Från vänster: Kapt. Totte, Yvonne, Henry, Lasse och Adam.



..så här går det när man är för länge på puben  !!


Douglas (Isle of Man, UK) och Dublin (Irland)

27jul i Dublin

Nu förstår vi varför engelsmän är vita(re); Det finns ingen sol här!

Vi for först till Isle of Man, fulla av förväntan över att se lyx över alla bredder, ett skatteparadis! Hur skulle Ambika te sig i jämförelse med alla stora lustjakter där? Douglas blev en ganska häftig besvikelse! Vi låg längst ut på en industripir bland olje- och gascisterner. Brevid oss en stor båt (eller vrak) som knappt hängde ihop och vars skeppare var redlöst berusad och sönderslagen efter att ha blivit rånad föregående natt. Detta var vårt första möte med staden efter att ha seglat i 24 timmar... Men det kanske är bättre inne staden? Jo, det fanns en annan marina som verkade trevligare men själva staden - ja se själva på bilderna nedan :D. Inte ens skosnören finns att köpa trots besök i ca 20+ skoaffärer. Jag får väl ta en amortisör och binda ihop jumpadojorna med!
På kvällen träffade vi besättningen på "Ellen", en Najad 46, som ska med ARC-rallyt till Västindien (de bokade plats i tid..). Många gemensamma kontakter fanns - en liten värld vi lever i. Jättetrevligt och vi lovade att hålla kontakt.

Vi seglar snabbt vidare till Dublin (ca 75 nm från Douglas) och kommer fram vid midnatt i mörker och högvatten. Men det fantastiska var att det var en varm vind som mötte oss från land - en helt fantastisk kansla! Nu har vi vaknat i denna stora och förträffligt fina Howth Marina. Sitter i yachtklubben klubbhus och skriver (och betalar räkningar).
Idag ska vi köpa Bromptoncycklar (hopfällbara) och sedan träffa Lasses flygarkompisar. Imorgon kommer Kapten Totte och på fredag landar Victor, Petra och Christoffer för vidare äventyr över Biscaya.



Doulgas - Isle of Man visade sig inte från sin bästa sida.




Stora ankare har de i alla fall!







Whiskey och Pink Floyd

23jul  Oban - Craobh Haven (Sydvästra Skottland)
Lämnar Oban efter att ha gjort ett studiebesök i Oban Single Malt Destilleri, grundad 1794! Efter provsmakning vinglade vi tillbaka till Ambika (med en nyinköpt flaska Oban single malt i näven). En STOR nykokt krabba köper vi på vägen.

Kastar loss och styr kosan söderut (!) i sol förvisso men bara 14 grader. Upptäcker en trevlig marina på vägen och lägger till där, i Craobh Haven, och mumsar på krabba och mozzarellasallad.
Bestämmer oss för att ta en tur i vildmarken och klär på oss utrustning därefter; kängor, ryggsäck och myggolja. Off we go! Längre och längre in i bushen, upp på bergen, mellan bäckar, genom ormbunkar och längst stränder fulla av tång i lågvattnet. Vi är helt ensamma i världen... Plötsligt dånar "The Wall" av Pink Floyd ut i nejden och fåglarna flyr i vild panik. Ett stenkast bort har ett gäng samlats på ett "Private Party" och rockmusiken börjar skalla mellan bergstopparna och i havsvikarna. Något snopna vänder vi kosan hemåt och tar en stärkande hutt i sittbrunnen.




Krabba, modell större och jättegod!





Till Oban - Irländska sjön



Ben Nevis är det högsta berget i England, över 1 300m över havet 

22jul Banavie - Oban
Det är knappt att vi tror det själva - men solen skiner på oss och har gjort så hela dagen. Vi slussade de sista 11 slussarna ner till Irländska sjön på ca 3 timmar. Vad annorlunda allt är när solen lyser och människorna är glada.

Vi var förberedda på hårt väder med flytvästar, mun- och knäskydd men icke så. Vädret var stilla och vackert med bara 3 m/s. Det var bara att njuta!
Nästa plats blir troligtvis Isle of Man som är ca 140 nm från Oban.



Otroliga gröna nyanser...



Oban. Här ska vi smaka på single malt imorgon (till frukost?), weather permitting.

Regn, regn och ännu mer regn!

21juli
Kaledoniankanalen har vi inte sett mycket av trots att vi motorat på den hela dagen. Molnen är ungefär i ankelhöjd och regnet skymmer resten... Vi får göra som våra vänner i Tobisklubben (tuffa långseglare); köpa vykort över Skottland så att man ser hur det skulle ha sett ut... Tittar man på väderprognoser över området så stänger man snabbt ner dem igen :D. Tur att det finns mysiga pubar på vägen och trevliga människor bland våra slussande kamrater.

Imorgon kommer vi att lukta på havsluften igen, förhoppningsvis uppblandad med whiskey, eftersom vi planerar att lämna kanalen imorgon bitti (God and lock-keepers willing) och segla till Oban (singlemaltwhiskeyns huvudstad).
Nu kommer vi att få känna på Irländska sjöns tidvatten och strömmar som, enligt utsago, är upp till 9 knop här i närheten, hmmmm.



Lasse ser att Nessie har fått barn.... det visste ni inte



Så här såg det ut igår, i en lucka i regnet.

Äntligen på väg söderut!

20 juli - Inverness - via Loch Ness - Fort Augustus (46 nm)

För första gången sedan Göta Kanal går vi söderut, tjohoo. Värmen, here we come!
Nu lämnar vi Inverness och jag kan ju säga efter en dag på shopping (utan Lasse) att Skottinnornas klädsmak och min, är mil ifrån varandra :D.
Förhoppningsvis är nu HF radion fixad. Tydligen var installationen undermålig och bl.a. nya kraftiga kablar har ersatt de gamla klenare. Vi har också fått en lektion i hur man laddar ner väderfiler via HF (Grib files) men det gick bara att fixa (koppling till modemet) via Petras urgamla PC som har XP. Alltså; datorer och elekronik är fortfarande rena lektugan (fy Microsoft).

Idag har vi gått igenom 5 slussar och 2 broöppningar före vi når Loch Ness sjön. Kaledonian Kanalen är av samma konstruktion som Göta Kanal och von Platen var tydligen här på studiebesök då bägge kanalerna byggdes samtidigt. Här ärlLite annan kaliber på slussningen. Här börjar de senare, arbetar långsammare, stänger för lunch (!) och slutar tidigare. Ibland går det så långsamt så klockorna nästan stannar. Kanke är man arbetsskadad trots allt :).

Loch Ness är obebyggd, svart och djup, bara 20m från land är det 80m djupt och runt om höga berg (ankring här är inte att tänka på). Som vanligt har vi med oss kallfronten med tillhörande regnskurar, vi testar biminitoppen (som är tänkt som solskydd) som skydd för regnet istället - funkar bra! Nessie ser vi inget av :(

Så fort regnet slutar ska vi ta en repa på byn och troligtvis blir det en Skitgubbe innan läggdags.

Vidare
Närplanen är: Oban (whiskey-trakter) - Dublin - Cork - (Biscaya) - La Coruna



Steve fixar HF-radion...



....Pete fixar vatten...



...och de gamla går till pubben!!!!



Loch Ness i all sin outgrundliga skönhet.


RSS 2.0