ambikasailing

 

Här hemma i den svenska skärgården ska det vara lugnt och fint, trodde vi. All eventuell dramatik hade vi lämnat bakom oss på de stora oceanerna. Icke så! När vi sent en kväll, i solnedgång och kuling, kom in i Sandviks hamn på Öland fanns det bara en plats kvar - den sämsta. Den låg ytterst mot hamninloppet, där vind och dyning låg rakt in. Men det gjorde inget resonerade vi för vinden skulle under natten vända till NV och då skulle det bli stilla i hamnen. Redan när vi förtöjde gungade Ambika kraftigt och akterbojen låg så nära att vi inte kunde dra ut henne från kajen. Vid ettiden ökade vinden, den hade inte vänt och du var det fara för att ankaret i fören skulle slå i stenpiren med inte så roliga effekter som följd om hela peket skulle slagit i. Med risk för ihjälklämda kroppsdelar fick Lasse upp ankaret på däck och vi försökte få lite sömn. 

 

Klockan fem på morgonen var det dags igen; vinden hade ökat ytterligare och Ambika klagade högljutt när förtöjningarna skrek och ryckte i knaparna. Vi måste iväg! En morgontidig båtägare hjälpte oss att få Ambika vänd i rätt riktning i den trånga hamnen och då, utan skador på varken båt eller besättning, kunde kunde vi styra ut i Kalmar sund igen. PUH och tack du morgontidige!

 

Vi styrde kurs mot Häradskär, 65nm norrut, där vi hade en fantastiskt fin helg med vänner högt och lågt. Igår angjorde vi i fina Nyköpings hamn för att hälsa på Petra som sommarvikarierar här som distriktsveterinär.

 

Innan Sandvik var vi i Blekinge skärgård och hälsade på Otto och Pirjo i deras fina sommarstuga. Därefter tvätt och turistning i vackra Kalmar. Visst är det fint i vårt lilla land men väldigt kallt och blåsigt...

 

 

 

Knappt hade vi parkerat Ambika i marinan i Ystad, när Lena och dottern Moa kom ombord. De ville fira att vi seglat jorden-runt och ur deras väskor och fickor bullades värsta kalaset upp i sittbrunnen. Vilken överraskning! Tusen tack för er omtanke, Lena och Moa!

Vi träffade Mattias och Lena första i Panama 2011 med den vackra båten KatyC. Vi och vår gast Lalle var deras "linehandlers" under slussningen i Panamakanalen. Sedan dess har vi hållit kontakt fast deras resa tog slut i Australien där deras andra dotter bor. KatyC såldes där och Lena och Mattias gick på landsbacken ett tag. Nu är det havet som gäller igen. De har köpt en Jeanneau 53, S/Y Tanna, som de charterseglar i Grekland med. Mattias är där nu och startar upp businessen.

Är ni sugna? Titta på www.sailaway.se!

 

 

 

Falsterbo Horse Show, dvs kombinationen av hästshow och syskon & syskonbarn lockade hela den Ödmarkska tjejdelen av familjen till Hannas sommarställe i Falsterbo. Lasse fick uppleva alla sina flickebarn och (nästan) alla barnbarn på en gång. Vilken lyckoträff! Han fick också vara ensam tupp på täppan :D

 

 

 

 

Återigen en positiv överraskning; Danmark! Vi ankrade i en vik på Knuds Huvud på södra Sjaelland i total bleke. I skymningen suddades gränsen mellan hav och himmel ut, det var som att sväva....

Här i Mön är det också så mysigt med en levande fiskeflotta och långa härliga sandstränder. Dopp i morse i Östersjön för första gången på fem år. Kändes bra. Mycket bra!:)

Nu sätter vi seg.... motor mot Malmö - det är totalt vindstilla där ute på havet. Imorgon är cirkeln sluten; Sverige till Sverige!

 

 

Kiels Sandhamn, Laboe, var en mycket trevlig bekantskap med milslånga sandstränder med något som på håll såg ut som postlådor längs stranden. Det visade sig vara små "kryp-in" för hugade badälskare, jättemysigt och praktiskt. Hela stan var full av restauranger och doftande rosor i alla färger. Marinan var stor och full men till slut hittade vi en plats med den numera kända lilla skylten "FREI". Lite "Jurassic Park varning" var det; ingenstans fanns Internet och folk såg frågande ut när vi frågade efter wifi... fast rätt skönt att se människor som inte var klistrade till sina apparater :D

 

Efter morgonstrandpromenad i Laboe satte vi segel och stretade i 20+ knops bidevind norrut till Marstal på den lilla ön Aerö i södra Danmark. Vi ville till Marstal efter att ha läst boken "Vi de drunknade" som är bara så läsvärd (även om titeln inte direkt uppmanar till läsning..).

 

Imorgon vidare mot nya mål :D

 

 

 

 

Det inget att spara på; vi satte kurs direkt från Dover, över Engelska Kanalen mot Calais och vidare förbi de Friskiska öarna, in i Kielkanalen och en bra bit in i kanalen mot Kiel - till Rendsburg. Först hade vi planerat att göra fler stopp på vägen, i Holland och på de de Friskiska öarna och i Brynsbyttel men vinden skulle vrida till ost och det var bara kallt och tidvis väldigt kallt och regnigt så beslutet var lätt; vi drar direkt. Det tog 2,5 dygn och massor av fartygstrafik. Inte en lugn stund och vi har ALDRIG sett så många vrak på sjökortet som här. Det märks var de stora krigen och sjöslagen i världen har varit...

 

Rendsburg, 18nm från Kiel, är en fantastisk liten stad. Gammal fin bebyggelse som bara andas historiens vingslag. Marinan ligger i en sjö som man kommer in i via en avstickarkanal från Kielkanalern. Det känns väldigt marint och sjöfåglarna skriker. Svårt att tro att man är mitt inne i Tyskland. Alla affärer andas kvalitet och idag är det marknad på torget med så mycket läckerheter att man bara måste passera snabbt annars riskerar snålvattnet att torka ut kroppen :)

Nu drar vi direkt till marinan i Kiel, lite typ Tysklands svar på Sandhamn. Där väntar vi in lämpliga vindar för överfarten till Malmö, troligvis via något stopp i Danmark på vägen. Det är inga distanser kvar, om vi ville skulle vi kunna vara hemma på fyra dygns non-stopp-segling. WOW!

 

We set our course straight from Dover across the English Channel to Calais and then past the Frisian Islands, in the Kiel Canal and a in the channel 35nm to Rendsburg.
 
Rendsburg is a great little town. Fine old buildings that just breathes history. The marina is located in a lake that you enter in through a channel from Kiel Channel. Hard to believe that we are in the middle of Germany. All shops exudes quality and today there is a market on the square with as much delights that you only dream of...

Now we are leaving direct to the marina in Kiel. There is no distances left, if we wanted to, we could be home in Sweden in four days of non-stop sailing. WOW!

Rendsburg, Germany