ambikasailing

Jolly Harbour Marina, Antigua


Nu ska vi gå och köpa röda långbyxor! Tjohoo, eller Wahoo*, som vi säger numera  :D!
 *Wahoo är en vacker fisk som vi fångade och åt på Den Stora Oceanen

Mindelo, Cap Verde - Antigua, 2115nm
Var är den? Var är passadvinden?
Vi hade spetsat in oss på värsta undanvinden som kraftfullt skulle blåsa oss till Västindien. Minst 10 m/s i slör till plattläns! Alla sa så! Det fanns garantier… Vi befann oss istället i ”typ” ekvatorns stiltjebälte (doldrums) som verkade ha förflyttat sig norrut. Hmm. Ibland blåste det ca 3-4 m/s och då hissade vi lyckligt segel och forsade fram i 1-4 knop! Wow! När vi inte låg och guppade i stiltje så fick vi istället en svag motvind och fick kryssa (just det) mot Västindien! Jag skämtar INTE!


Detta olyckliga vädersystem berodde (tydligen) på att det norr om oss kontinuerligt, under denna period, bildades kraftiga lågtryck som i sin tur orsakade ”lågtrycksnurror” längre söderut med vindar som gick motsols, i detta fall mycket, mycket, mycket svaga vindar (eller inga vindar alls).


Istället för 12-14 dagar tog det oss 18 och bara de sista fyra hade vi ”passadvindar”. Då passade det minsann. Vår ensamseglarkompis Bengt, som befann sig vid ekvatorn på väg till Brasilien hade fått vår hårda vind. Han som borde suttit i doldrums! Ur led är världen!


Lite "mishaps" hade vi ibland :D
Så här lät det den sjunde dagen, sent på kvällen, det var kolsvart och vi hade inte ens hunnit halvvägs:
-Lasse! Vattentanken är tom redan!!
-Vad säger du, det kan inte vara möjligt!
-Jag vet, men nu är det så. Du hör ju hör det låter. Fast det borde vara halvfullt så som vi har sparat! Men kan du byta till den främre tanken?
-OK (Lasse muttrar och tar upp en golvlucka för att byta tank) Så, nu kan du köra igen.
-Tack! (Jag slår på kranen)
-Sluta! Det är fullt av vatten i kölsvinet och nu forsar det ut mera! Slå på bilgepumpen!
- Inte IGEN!!! (utropar jag och himlar med ögonen.. och slår på pumpen).
  Vårt dyrbara vatten, nu måste vi införa superransonering. Hör på alla, alla: All disk i saltvatten. Inga sötvattenduschar. Tandborstning och klädtvätt i havsvatten, etc.. Shajse!
-OK (..och en samfälld suck från Krister och Elisabet)

Det hände alltså igen, det som hände på Nordsjön. Bakre vattentanken var tom, allt vatten låg i kölsvinet! Vi tog upp alla golvluckor då kölsvinet är uppdelat i balkar med kommunicerande kärl. Tack och lov hade vi varit noga med att inte placera saker där som inte tål vatten. Bort med allt innehåll. Lasse och jag öste ut 18 spänner, ca 100lit, vatten ur kölsvinet medelst plastbytta och svamp. ”What a waste”! Efter två timmar hade vi fått upp det mesta men var ganska molokna.

Nästa dag, vid felanalys, visade det sig att ”vattenfilterlocket” hade spruckit i två delar. Vad är det för smäck de använder??!!! Nu hade vi sådan tur att jag hade (för att tillverka smycken) ett superlim som torkar på 10 sekunder. Lasse limmar ihop platslocket och sätter fast det igen. ”We´re back in business” fast med 100lit mindre vatten på resan - som tills dess varit lika med stiltje och värmebölja…. Vet ni hur klibbigt och torrt(!) och stelt allt blir i detta supersalta vatten? Vi vet nu!




Vi lämnar Cap Verde. Föga visste vi då att det skulle ta 18 dagar (i.s.f. ca 12)! Jisses vad mycket hav det blev.



Så vacker är den, Wahoon som vi fångade, och så god!



Vi fick njuta några dagar av vår "Butterfly" segelsättning innan stiltje och dikt bidevind ändrade hela upplägget :D. Men vackert så!