Fyra dygn genom piratterritorium
20apr, Portobello, Panama (med ett mycket skakigt Internet :)
573nm Från Aruba till San Blas i Panama – 3,5 dygn (09.34N 078.40W)
Kl.17.00 den 13apr sätter vi segel, spirad genua 3, och forsar västerut mot natten i god fart och undanvind. Lite spända är vi att gå så nära Venezuelas och Colombias kust som allmänt är betraktade som mycket farliga. Lägg därtill att Colombias norra udde är känd för att vara Karibiens Godahoppsudde med mycket starka vindar! Väderprognosen hade sagt måttliga till svaga vindar hela vägen, men se det var det inte. Vi hade ca 9-13 m/s hela vägen med en sjö som hela tiden hotade att komma in i sittbrunnen bakifrån. Men lilla Ambika hon bara lyfte snällt på häcken och, vips, var vågen redan under oss. Forsande, skummande och brusande bröt vågorna under oss med turkosvita kammar medan vi surfade (rekordfart 13,6 knop) framåt mot Panama. Ibland guppade det så att vi nästan ramlade ur kojerna, dvs de som inte hade nattpass : ). Då var det bra att ha flytväst och vara tryggt fastspänd med säkerhetslina i sittbrunnen under våra fyratimmars nattvakter.
Första natten fick vi se en veritabel DELFINSHOW. Ett stort gäng kom och ville visa oss sitt senaste nummer fullt med kullerbyttor och saltomortaler. Både gamla och unga var med och deras glädje var smittande : )!! De kom i stora gruppformationer bakifrån och när de var vid sidan, och framme i fören hoppade de, sedan 180 grader tillbaka och så började de om igen… säkert en timme varade showen. Något liknande har vi aldrig sett!
Inga pirater kom och tog oss, tack och lov. Men massor av fartyg mötte vi på vägen och vår AIS var guld värd även om vi hade turen att ha stjärnklart och fullmåne… Varje morgon plockade vi flygfisk på scandäck och i sittbrunnen. Lasse blev påflugen av en rackare som på natten krockade med hans ben, vid knävecket…. vet inte vem som blev mest förvånad : ). En fisk hittade vi i en av flyvästarna som låg UNDER sprayhooden (tillfälligt förstås). Som mest plockade vi upp 43 fiskar efter en natt som slängdes tillbaka i havet, fast olevande. Hasse på S/Y Ursaminor övervägde allvarligt att ha hjälm på nattpassen pga att ha blivit påflugen av flygfisk i huvet. Då skrattade vi åt honom. Det gör vi inte längre :O.
Näst sista dagen blev Victors lyckodag. Efter flera BBBZZZIII i fiskerullen (den låter så när det nappar) där fiskarna tagit med sig dragen i djupet (undrar hur många som har piercing där nere), fångar han först en jättefin zebrarandig Wahoo (supergod) och sedan genomförde han en timmes kamp mot en fantastiskt stark och kraftig tonfisk på över 20kg – och fick till sist upp den (med god assistans av exalterad pappa med stor fiskkrok). Det tog hela eftermiddagen att rensa och stycka fiskarna och nu är kylskåp och frysfack sprängfyllda av goda fiskar!!!!
Det fjärde dygnet på morgonen kom vi fram till Holandes Cays, en underbar miniarkipelag i San Blas, som under autonomt indianstyre tillhör Panama. Vi kastade ankar i en turkos vik och bara log mot varandra. Vi var framme i paradiset och det guppade inte längre……. mer om San Blas i nasta avsnitt :)!
PS Vi svarar kommentarerna snarast :O DS
Tjoohoo, vilken uppvisning. Lekande och skuttande....
Med favoritdraget "Melvin" fick vi forst en Wahoo och sedan denna fina firre.
Vi har mat till ett helt kompani nu !
Vi hissar Panamas flagga och inklareringsflaggan. Lars Ödmark och Erja Ödmark har nu kommit till indianernas land.
Till slut var vi framme i Kuna Yala = San Blas = Paradiset?
573nm Från Aruba till San Blas i Panama – 3,5 dygn (09.34N 078.40W)
Kl.17.00 den 13apr sätter vi segel, spirad genua 3, och forsar västerut mot natten i god fart och undanvind. Lite spända är vi att gå så nära Venezuelas och Colombias kust som allmänt är betraktade som mycket farliga. Lägg därtill att Colombias norra udde är känd för att vara Karibiens Godahoppsudde med mycket starka vindar! Väderprognosen hade sagt måttliga till svaga vindar hela vägen, men se det var det inte. Vi hade ca 9-13 m/s hela vägen med en sjö som hela tiden hotade att komma in i sittbrunnen bakifrån. Men lilla Ambika hon bara lyfte snällt på häcken och, vips, var vågen redan under oss. Forsande, skummande och brusande bröt vågorna under oss med turkosvita kammar medan vi surfade (rekordfart 13,6 knop) framåt mot Panama. Ibland guppade det så att vi nästan ramlade ur kojerna, dvs de som inte hade nattpass : ). Då var det bra att ha flytväst och vara tryggt fastspänd med säkerhetslina i sittbrunnen under våra fyratimmars nattvakter.
Första natten fick vi se en veritabel DELFINSHOW. Ett stort gäng kom och ville visa oss sitt senaste nummer fullt med kullerbyttor och saltomortaler. Både gamla och unga var med och deras glädje var smittande : )!! De kom i stora gruppformationer bakifrån och när de var vid sidan, och framme i fören hoppade de, sedan 180 grader tillbaka och så började de om igen… säkert en timme varade showen. Något liknande har vi aldrig sett!
Inga pirater kom och tog oss, tack och lov. Men massor av fartyg mötte vi på vägen och vår AIS var guld värd även om vi hade turen att ha stjärnklart och fullmåne… Varje morgon plockade vi flygfisk på scandäck och i sittbrunnen. Lasse blev påflugen av en rackare som på natten krockade med hans ben, vid knävecket…. vet inte vem som blev mest förvånad : ). En fisk hittade vi i en av flyvästarna som låg UNDER sprayhooden (tillfälligt förstås). Som mest plockade vi upp 43 fiskar efter en natt som slängdes tillbaka i havet, fast olevande. Hasse på S/Y Ursaminor övervägde allvarligt att ha hjälm på nattpassen pga att ha blivit påflugen av flygfisk i huvet. Då skrattade vi åt honom. Det gör vi inte längre :O.
Näst sista dagen blev Victors lyckodag. Efter flera BBBZZZIII i fiskerullen (den låter så när det nappar) där fiskarna tagit med sig dragen i djupet (undrar hur många som har piercing där nere), fångar han först en jättefin zebrarandig Wahoo (supergod) och sedan genomförde han en timmes kamp mot en fantastiskt stark och kraftig tonfisk på över 20kg – och fick till sist upp den (med god assistans av exalterad pappa med stor fiskkrok). Det tog hela eftermiddagen att rensa och stycka fiskarna och nu är kylskåp och frysfack sprängfyllda av goda fiskar!!!!
Det fjärde dygnet på morgonen kom vi fram till Holandes Cays, en underbar miniarkipelag i San Blas, som under autonomt indianstyre tillhör Panama. Vi kastade ankar i en turkos vik och bara log mot varandra. Vi var framme i paradiset och det guppade inte längre……. mer om San Blas i nasta avsnitt :)!
PS Vi svarar kommentarerna snarast :O DS
Tjoohoo, vilken uppvisning. Lekande och skuttande....
Med favoritdraget "Melvin" fick vi forst en Wahoo och sedan denna fina firre.
Vi har mat till ett helt kompani nu !
Vi hissar Panamas flagga och inklareringsflaggan. Lars Ödmark och Erja Ödmark har nu kommit till indianernas land.
Till slut var vi framme i Kuna Yala = San Blas = Paradiset?
Kommentarer
Trackback
