ambikasailing

23feb, Fort de France, Martinique

I söndags gjorde vi en häftig utflykt (som fortfarande känns i ALLA muskelgrupper)! En heldags trekking till den kokande sjön i Dominica, den näst största i världen. (Den största finns i Nya Zeeland). Det beräknades ta ca 6-8 timmar och man uppmanades att ta riktiga skor/kängor på sig…

OK, off we went! Vår guide, Aidrin, var en 20-årig grabb med gulligt leende (och alldeles för bra kondition)! Han nästan joggade och vi försökte hänga på…. Jisses, vilken terräng!! . Jag stånkade på som ett gammalt ånglok och jobbade så musklerna skakade.. Upp för berg, ner för stup, upp för nästa brant, över en smal ås 1000m över havet, genom regnskog och djungel, över svavelosande bäckar med hett vatten, upp igen genom tjock lera och stenbumlingar, genom en gammal rykande krater, upp igen för ännu ett berg och till sist var vi framme vid sjön. Efter tre timmars hård vandring. Sjön kokade kraftigt och var, enligt Aidrin, 250 grader het!! 

PUUUUHH!!  RAST!! Matsäck? Nej, det hade ju ingen av oss tänkt på! Vi hade liiite vatten kvar i ginflaskan, that´s all! Hmmm, magen kurrade och KRÄVDE ersättning för den häftiga ansträngningen…  när Aidrin förstod att vi inte hade något att äta, var han gullig och lät oss få ett av hans två kexpaket. Gott! Men så blev man ju törstig igen J. Efter femton (15!!) minuters paus startade vi hemåt igen, samma väg. Vi stannade och drack ur bäckar. Lasse och jag var mer döda än levande när vi kom tillbaka till ”camp base” igen, efter 5,5 timmar stenhård vandring/klättring. Tack och lov var det mer nedför på hemvägen men det tog på knäna istället (varför kan man inte vara 20år som Aidrin och våra ungdomar..). Vi formligen slet av kängor och skor, vilade i fem minuter och sedan hoppade vi i en KALL, underbar källa. Källan kom ur en 50m lång och hög spricka i berget som ledde till ett vattenfall. Vi simmade in där och njöt av varenda simtag!!! En härlig avslutning på trekkingen :) :)!
VILKEN DAG! VILKEN BEDRIFT (tyckte vi själva :))!

Igår, tisdag, har vi seglat – i hård bidevind såklart – ca 50nm till en ny ö men tillbaka (!) till Frankrike. Nu är vi i Martinique, i dess huvudstad Fort de France.  På vägen mellan Dominica och Martinique seglade vi om en stor, ny, engelskflaggad Najad 490 med triradial laminatsegel!! Gissa om testosteronet skvätte ombord på Ambika när vi seglade ikapp och förbi dem (då hände det klassiska; de tog ner seglen och startade motorn fast det blåste 10m/s) :O.

Här stannar vi någon dag för utforskning, men framför allt (tycker jag) för proviantering. Detta är den största staden på ”the windward islands”, de södra karibiska öarna. Det lär ska finnas allt man kan begära i matväg här. Jag hoppas verkligen att det stämmer och att dessa fransmän förstår liiite engelska i alla fall!!! :)



Fatta vad upp & ner det var!





Lite skönhetsvård på vägen - en svavelansiktsmask applicerades.....



....även grabbarna blev inspirerade :)



Monstermannen i kokande svavelkrater!



15minuters paus med lite gin och en påse kex!



Den kokande sjön och fem glada äventyrare :)



Otroliga växter - mitt i djungeln!