ambikasailing

 

 

Det är Väldigt Trevligt här i Rodrigues. En härlig liten ö med böljande kullar och lite karg natur som vi gillar. Lite á la Fårös Lauterhorn. Här det en "laid back" attityd och det är fullt av leenden överallt. Det talas kreolska som i våra öron låter som franska. Engelska talar de flesta. Huvudgatan är full av färgglada butiker med ett innehåll som förblir okänt tills dess man klivit in i affären. Då ser man allt från tuggummi till navkapslar, färska ägg och glittrande hårspännen... Några få restauranger stoltserar man med och i lokala hamnkrogen går det bra att bli lite rund under fötterna i (eller hur Lasse :) Det är till och med så att man nästan kan se sig själv sitta i ett litet stenhus med utsikt över det blå havet, i ett romanstisk skimmer, skrivandes på en spännande roman....

 

En gång var Rodrigues en fransk koloni (vilket märks i tal och i antal tillgängliga baguetter och croissanter) som sedan blev engelsk (1809), liksom Mauritius, och slaveriet förbjöds. Rodrigues och Mauritius hör fortfarande ihop och är självständiga sedan 1968. Fast Rodriguanerna är stolta över sin begränsade, men dock, autonomitet. Stanna här, säger de till oss. "Det är mycket trevligare och vänligare än i Mauritius". Det kan mycket väl vara sant för de är bara ca 40000 invånare här, en blandning mellan afrikaner och fransmän, jämfört med ca 1250000 och Mauritius är mycket mer exploaterad med mycket turism. Den tredje ön i Maskarerna, Reunion, hör till Frankrike fortfarande som en det av det franska kolonialsamfundet, liksom Sällskapsöarna i Stilla havet. Intressant.

 

Jobbmässigt är Ambika nu avsaltad både inne och ute, teaken är rengjord och nyoljad, invertern fungerar igen (det var saltvatten i brödrosten som fått säkringen att trippa), En utombordare till jollen finns inte att köpa här (bara en som är för stor) så det får vänta till Mauritius. Alla kapockkuddarna har möglat och hänger nu i spinnakerfallet som ett sorgligt flaggspel för avluftning. Vår solregulator (en av dem) har fått för hög saltdos och överlevde inte. Dylika finns inte att uppbringa här så det blir till att vänta till nästa ö med det också :( 

Vi har tagit seden dit vi kommit och njuter av det stillsamma livet här i den "perfekta temperaturen". En del cykelturer gör vi som häromdagen, när vi var som längst bort trappade Lasse av cykelkedjan och vi fick gå hela vägen hem :) I och för sig bra för våra stela sjöben. En tur på scooter blev det häromdagen. Den här ön är "gjord" på en dag, inklusive en två timmars guidad tur i sköldpaddsravinen och limestonegrottan, så liten är den. Fast det är klart att det finns mycket mer att se om man bara önskar gräva lite djupare - och det gör man :D
.

Sju båtar huserar längst kajen idag - det finns inte plats för fler och de som kommer får lägga sig på svaj. Igår hade vi "samkväm" (vilket ord) och alla träffades på "potluck snacks" på piren. Det innebär att alla tar med sig eget att dricka samt något gott att äta som man bjuder till alla. Jättetrevligt. 

 

 

 

Rodrigues is a lovely place on earth. There is no other way to describe it. It´s a tiny island with just 40 000 inhabitants and they are ALL very friendly. Much more so than on their neigbour island Mauritius, according to themselves, and we tend to believe them :) Port Mathurin, is the capital city, and the Port Captain, Capt. Gilbert, is exteemly helpful and friendly. We are seven yachties here at the moment and more is expected to arrive from Cocos Keeling in the near future. The pier is full and on Saturday, when the combined passenger and freighter ship arrives, all yachts has to go on anchor for 24h. Thanks to the friendly staff here we got to tie Ambika along the tug due to our lack of outboard engine!!



The charming city (or rather village) is very easy going and colourful and the singing sound of creole is heard everywhere. There is the local bakery with fresh Baguettes, a few restaurants, a market, a harbour shag where one can get a bit wobbly (right Lars:) and a place to rent a car/bike/scooter...



... and in the small shops you can buy almost anyhing, from sausage to jerry cans, camenbert, flip flop, fresch eggs, etc :)



With the small fishing boats they sail to the outer reefs (we think) and fish like in the good old days. A practical and endemic way of getting fresh fish...




...and dried octupus on the dinner table.



The reef extends far away from the shore and there are a few beutiful beaches.



S/Y Mary came along and we celebrated their arrival with some ice cream in town; chocoate and strawberry flavour of course :)

Rodrigues has a big tortoise park with 350 reptiles, who all wanted to be scratched under the chin. The biggest and oldest was Luke, 92 years and 196kg. In the same park there is a large Lime Stone Cave and we had a guide that took us around the premesis for over two hours.