ambikasailing

 

Vi hade date med våra vänner Susan och John på Eagle Heart i New Orleans. De hade sin båt i marinan i närheten så de bjöd oss av sova över hos dem! Perfekt! Tillsammans gjorde vi New Orleans By Night (barnförbjudet:), the Evergreen Plantation och the French Market. 

 

Vår guide, Desiré, på det 2,5 timmar långa besöket på plantagen var helt enkelt magnifik i hennes sätt att bildiggöra och förklara livet på plantager i allmänhet men, i detalj, livet på Evergreen i synnerhet! Plantagens historia hur de levde på den tiden när slaveriet var ett faktum. Fast Desirés berättade att de franska kreolerna i Louisiana var lite annorlunda mot övriga slavstater i söderna med det franska inflytandet blev det kanske lite mer blandat, lite mer "humant", lite mer mixat med fria färgade, slavar, fria färgade som var vita (i hyn) och vita.... Eller inte......

 

Idag ägs plantagen av en mycket rik kvinna som dedicerat sitt liv till att bevara några plantager för eftervärlden. Evergreen plantage är en av dem. Vi tackar!!

 

 

 

 

 

 

Vi börjar se slutet på resan.... Nu är det bara lite Alabama, Floridas västkust och gå runt kröken i The Keys till Key Largo och sagan blir all! Vi köpte Ambika i februari och kommande februari lämnar vi henne till de nya ägarna. Hur kan ett år gå så fort!? Snart lämnar vi henne i Organge Beach här i Mexikanska Golfen och åker till Sverige och Portugal på semester :) innan vi gör sista etappen.

 

På väg till New Orleans tittade vi in i Mobile som vi gillade och gärna hade spederat lite mer tid. Men kompisarna väntar i New Orleans.... Mobile är den tredje största staden i Alabama och mår bra, mycket tack vare sin stora och skyddade hamn. I storMobile bor det ca 1,5 miljoner människor och det finns en söt stadskärna med gammal, levande bebyggelse. Staden var den första huvudstaden i kolonin Franska Luisiana och etablerades 1702 men som sedan annekterades av USA 1813. Alabama sällade sig till sydstaterna och fick ge sig i inbördeskriget som slutade 1865.

 

 

 

 

We are starting to see the end of the journey .... Now it's just a strech of Alabama, west coast of Florida and then around The Keys to Key Largo and the story will be all! We bought Ambika in February and in February we will hand her over to the new owners. How can one year go so fast !? 

On our way to New Orleans we popped into Mobile that we liked and would gladly had spent some more time. But our friends are waiting in New Orleans... Mobile is the third largest city in Alabama and has a big, sheltered port. In Mobile there are about 1.5 million people and there is a cute city center with old historic buildings. The city was the first the capital of the colony of French Luisiana, established in 1702, which was then annexed by the United States in 1813. 

 

 

Så har ännu en milstolpe uppnåtts; vi är framme i salta vatten och horisonten syntes obruten när vi "mynnade ut" i Mexikanska Golfen. Nu är flodresorna över. Lite vemodigt är det för vi har kommit att gilla det lugna livet på de stilla floderna. Att ankra i en stilla creek, ensamna i vildmarken med bara öronbedövande syrsor vrålande i skogen på bägge sidor, ta ett dopp i brunt varmt vatten, grilla något att äta..... 

 

Nu väntar andra bullar; saltvatten, vågor, tidvatten, vind... Det känns som så länge sedan :)

Vi ligger i en marina i Mobile Bay och ska imorgon ta vår hyrbil och hälsa på några dagar  I New Orleans. Buskul!

 

 

 

Vi är nere i djupaste södern och vi trodde att här blir det aldrig kallt. Men vi misstog oss; enligt "gröna damen" nedan kommer det t.om. snö som ligger kvar på vintern. Otroligt, vi är ju nästan nere i Mexikanska golfen! Tänk vad lite man vet. 

 

Igår var det en regnig dag, men varmt. Mulet på söndagen när vi cyklade till Morning Star Baptist Church i Demopolis för att delta i "workship", regnblöta blev vi på vägen tillbaka, efter två timmars fascinerande underhållning :). Jag hade gärna tagit mer bilder men det kändes inte rätt att vi, som de enda vita i kyrkan, skulle sitta och plåta deras heliga stund. Men det kliade i avtryckarfingret, det kan jag lova :)

 

Demopolis, som betyder "City of the People" ligger vid Black Warrier River. Det är den sista staden och den sista floden innan vi når Mexikanska Golfen. Demopolis bildades först 1817 av en av Napoleons vänner, en general som flydde till det stora landet i väster efter Napoleons imperie föll. Namnet Demopolis är till följd av bosättarnas demokrati

 

Vi besökte ett av bomullsplantagen, Gaineswood, som är en fantastisk historieresa bak i tiden. Idag ett museum som är komplett med möbler, sängkläder och allt! Eftersom det närmar sig Halloween hade staden gjort en föreställning i "huset" där skådespelare personifierade historiska personer som byggt och ägt huset. Jättekul idé!

 

Efter två nätter i marinan inkl. ovanstående aktiviter samt proviantering, pump-out (av septitanken) och påfyllning sv dricksvatten i tanken, fortsätter vi resan söderut. Det är nu bara tre/fyra nätter för ankare i vildmarken och en (1) sluss kvar, "lock" som vi säger numera eftersom vi nu är nästan helt amerikaniserade :) 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Columbus Lake, Alabama, Monroe County, 19okt 2017

 In English below

 

 

Inlandsklimat är toppen! Hösten har kommit och färgerna ändras sakta men säkert från grönt till gult, brunt och rött men det som är fantastiskt är att nätterna är smällkalla (relativt sätt:) med ned till 8 grader, morgonarna är magiska och älvorna dansar som galna och daggen är häftig som om det regnat hårt. Sedan stiger temperatur med solen och slutar på eftermiddagen att vi sitter på flybridge i de tunnaste kläderna vi har, i 26-28 grader! Det kan bli frost sägs det men vid det laget ska vi ha hunnit vidare söderut.....

 

Igår "gjorde vi" sju slussar och jag börjar tro de är ett eget väsen. De mumlar, gnisslar, gnäller, pyser och de sprutar vatten ur väggbrunnar som läcker och det droppar fukt längst de mossbelupna höga väggarna. Vi står och skjuter Ambika ifrån de leriga väggarna, Lasse står i aktern och jag i fören. Det tar ca 20min att färdas 10m ner mot Mexikanska Golfen. Under tiden lyssnar vi på slussens ljud, tittar på de obligatoriska stora fåglarna "Blue Herons" som verkar trivas i slussarna och kikar på eventuella grannbåtar...

 

Vi har just besökt Aberdeen och det befäste ännu en gång att om man fortsätter att utarma städernas centrum, till förmån för shoppingcentra utanför städerna, kommer centrum att förslummas. De besuttna bor i villor utanför städerna och vill ha bekväm "one stop shopping" i stora Malls. Konsekvenser blir att centrum blir tomt, företagen flyttar ut, de fattiga flyttar in och förfallet av gamla anrika fastigheter påbörjas.  Sakta men säkert, som amen i kyrkan, töms centrum!  - Och Sverige apar efter, till och med de små städerna gör det! Vill vi har det så? Jag vill det inte!

 

Tennessee-Tombigbee Waterways, som vi åker på nu, är ett jättelikt projekt som blev färdigt först 1984, efter 12 års byggande, med 11 slussar och nära 400km lång; från centrala USA ner till Mexikanska Golfen.  Det är ett större "undertaking" än Panamakanalen sägs det!!

 

De höga branterna och kuperade naturen från Tennessee och Smoky Mountans är ersätta av skog, låglänt natur, lite deltaliknande med en del träskmark. Det är knappt någon bebyggelse och floden slingrar sig söderut och blir tidvis avbruten av långa smala grävda kanaler och ibland, sjöar.

 

Vi är ensamna i världen, ibland ser vi trawlers som vi, men vi bara vinkar åt varandra och åker var och en till sitt. Någon enstaka pråm stånkar upp eller ner för floden. Vi ankrar oftast och njuter av kvällsdopp och grillning men kl.1800 går solen ner och 30min senare är det svart omkring oss. Totalt mörker! Denna tingens ordning lär vi ha ytterligare en par veckor, innan vi kommer till salta hav och mer civilisation. På gott och ont :)

 

 

No, not a Gator! But we thought is was since we now are getting further south, to Alligator territory! Lars simply refusis to take a swim from now on!!!!!!

 

The climate is great! The autumn has come and the colors change slowly but surely from green to yellow, brown and red, but what's amazing is that the nights are getting really cool with down to 8 degrees C, the mornings are beautiful, pure magic, and the fairies (the morning fog) are dancing like crazy. Then the temperature rises with the sun and ends in the afternoon that we are sitting on the flybridge in the thinnest clothes we have in 26-28 degrees! 
  

We have just visited Aberdeen and once again confirmed that if you continue to eradicate the city center, in favor of shopping centers outside the cities, the center will be lost. The well off´s live in villas outside the towns and want comfortable "one stop shopping" in the big malls. As a consequence, the center will be empty, the companies move out, the poor move in and the decay of historic buildnings and strucures begins. Slowly but surely, like amen in the church, the city centers will die! "And Sweden is always doing what the Americans are doing! Do we like it? I do not!

 
Tennessee-Tombigbee Waterways is a huge project completed in 1984, after 12 years of construction, with 11 locks and close to 400km long; from central US down to the Gulf of Mexico. It's a bigger "undertaking" than the Panama Canal we have heard!!
 
The high mountains and hilly scenery of Tennessee and Smoky Mountans are replaced by forests, low-lying scenery, a bit like woodland. There is hardly any settlements, and the river winds south and is sometimes interrupted by long narrow buried canals and sometimes lakes.

 

We are alone in the world, sometimes we see trawlers like us, but we just wave each other and go each to their own. We usually anchor and enjoy evening skinny dip and barbecue but at 1800 the sun goes down and 30min later it is black around us. Total darkness! That´s the way it´s going to be a couple of weeks, before we reach the salty sea and more civilization. For better or worse :)

 

 

 

Hur kan tiden rusa iväg så? Knappt hade "tjejerna" kommit ombord så var det dags för dem att bege sig hemåt igen med flyg från Chattanooga, fast med hyrbilen tog de en detour via Nashville. Det vill man ju inte missa!

 

Efter Chattanooga med Smokey Mountain gick båtfärden nedströms på Tennessee River med stopp för naturankringar och i små städer/byar. Sista stoppet, slutstation, var Florence där vi "gjorde sta'n"... eller försökte göra. Vi letade efter "down town" för att laborera i små butiker.... visserligen fanns det en centrumgata med lite äldre fina södernhus men det fanns inga människor och knappt några butiker :( Shoppar det gör man utanför städerna - i tråkiga malls! Livsmedel, nej inte på gångavstånd! Bilen är det enda sättet att få handlat lite mjölk och ägg. Det måste naturligtvis Sverige apa efter, utan att reflektera! Utan att fundera över vilka konsekvenser det får för samhällsbygget och för människorna! Tråkigt!

 

Men vilka trevliga människor de är, Amerikanerna! Överallt undrar de fascinerat över vad vi gör där, i deras lilla stad. What a cute accent... säger alla (och jag gnisslar tänder), de hör direkt att vi är från Germany... nästan rätt, säger vi och ler sött :) De hjälper oss att hitta, de talar om var kan ska äta gott, var alla museum finns och vilka fina gamla anrika hus vi måste se. De t.o.m. följer med oss och visar vägen.....!! Ibland fick vi backa flera meter innan vi kunde lämna, med ursäkten att "my husband is waiting for us" och ursäktande titta på klockan ;)

 

Men nu är det slut på båttur för grodor och grodkompisar! Nu ska det skuttas hem till höstsverige som just idag hade sol och 15grader. Tur det! Varmare än här! Jättekallt plötsligt och bitande vind, fast soligt! Hösten har kommit hit också....

 

Själva fortsätter vi resan via "Ten Tom Waterways" som går 450 miles i krokvägar söderut och mynnar ut, efter 11 slussar och med 370fot höjdskillnad, i Mobile, Alabama. Spännande!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stilla dagar på floden avlöser någon dag på land/i marina på vår väg västerut... Från att ha klibbat ihop totalt och tackat vår skapare för AC:n till att det nu är friskare och torrare luft, runt 23 grader och sol, Skönt! Igår ankrade vi vid Goat Island där en bonde hade haft sina getter före andra världskriget. Vackert som en saga och skönt att verkligen bada. Länge!

 

I den lilla staden Scottboro fanns en världssensation; Unclaimed Baggage Center där flera flygbolag sålde innehållet i bagage (samt väskorna) som passagerare inte hämtat, till mycket bra priser! Stort som allting i USA och vi fick med oss lite smått och gott, bl.a. en resväska inför hemresan till jul. Kanon! Som vanligt är ju alla så serviceminded och personalen på marinarestaurangen körde oss dit och hämtade oss några timmar senare! Wow!

 

 

 

 

 

 

 

En riktig höststorm i Nordeuropa gjorde att Elsie (Grodan) och Britt-Marie missade flyget från Amsterdam till Atlanta! Men efter en övernattning i höstrusket på hotell på Amsterdams flygplats fick de göra ett nytt försök och sent nästa eftermiddag landade de välbehållna, men tröttsa, i Chattanooga :)

 

Orkanen Nate (som tydligen också ville gulla med tjejerna) skulle "angöra" Chattanooga om någon dag, nedrans! Det innebar lite ändrade planer, beslutades att "göra" Smokey Mountains så fort som möjligt. Härlig heldag blev det med insikter i MC-folkets liv (det kryllade av dem där) och underbara vyer över Appalacherna. 

 

När vi trötta och hungriga kom tillbaka till Chattanooga, var det musikfest i marinan och vi var bjudna :) Mat, vin, country & western musik, live, mötte oss och vi var inte nödbedda, inte alls! Mätta i magen fortsatte vi mot Ambika men då var det musikfestival i stan, precis bredvid båten. Det var bara att njuta av mer musik och folkfest! Vilken tur vi har!

 

På lördag kom Nate. Visserligen döende men han hade sparat massor av regn som han hällde över oss. När man varnar i Sverige om stora regnmängder, typ 35mm per dygn, så regnade det 35mm per timme här. Floden fick fart och vattennivån höjdes lite för obekvämt, och till slut fick vi flytta Ambika till en flytbrygga....

 

Men de dugliga finner råd (😊) och istället för att sura i båten gjorde vi en heldag i det fina Tennessee Aquarium som verkligen var förstklassigt, se bilder nedan. En byggnad om djurlivet i floden och den andra handlade om livet i salta Oceaner.

 

Nu är vi på väg västerut och ska flodluffa några dagar, ska bli kul!

 

 

PS Här i Chattanooga börjar The Trail of Tears där amerikanerna tvingade indianerna att flytta till en "Indian Territory" väster om Missisippi. Främst Cherokee indianerna men också andra stammar, fria slavar och människor med "mixed race".... Under åren 1838-1850 tvingades de lämna sina bosättningar och "med hjälp" av militären att vandra hela vägen under svåra umbäranden och över 4000 människor dog på vägen. 

 

 

 

 

Vi har semester! Efter intensivt umgänge med Eagle Harts besättning, har nu våra vägar gått åt olika håll. De gick söderut mot Mobile för att lägga upp båten och åka tillbaka till British Colombia i Kanada några månader och vi, vi har som sagt semester :)

 

Vi har lagt oss för ankare i en sjö norr om Chattanooga och bara njuter av stillhet, sol och bad och igår, en promenad i den närliggande State Park med en trail på 6km. Skönt att röra på påkarna, det har inte blivit mycket av den varan de senaste månaderna...... och det märks!

 

På torsdag är det slut på friden 😉 för då kommer långväga gäster i form av en 🐸 hennes kompis!