Tongas norra skärgård, Vava’u
30sep, Neiafu
Vi tänkte gå till nummer 16 men det blev 7 istället.... Charterföretagen har döpt alla ankringsplatser till nummer istället för öarnas namn, av bekvämlighetsskäl säkert (16=Vaka’eitu och 7=Port Maurelle). Skärgården är jätteskyddad och man hittar alltid skydd.
Här har vi snorklat, tittat i grottor, plockat snäckor och bara varit :D Skönt!
Igår åkte vi tillbaka till Nieafu för att handla och fixa en skavd tamp (outhaul) till furlingmasten. Vilket pilljobb det blev! Själva hålet i masten där man skulle skruva loss kasetten satt fel.... men nu är det fixat med hjälp av lite tejp, glada tillrop, smala fingrar och, inte minst, teamwork :D
Nu drar vi iväg igen, till nummer 11, som lär ska ha en superbra Tapas bar!
Nummer 7, en fin sanstrand och skyddat för ostliga vindar. Mysigt!
A nice anchorage, with a nice beach...
Kingdom of Tonga
Position: S18,38 W 173,59
Märklig segling hade vi hit från Niue; först ingen vind alls utan bara motorgång på blankt hav, sedan lättvindsslör med genaker (för första gången på Stilla havet) och slutligen nära kuling i halvvvind med regn och jobbiga vågor. Allt detta på bara 230nm, knappt två dygns segling!!
I Ambikafabriken tillverkades under överfarten två schalar (varav en råkade bli en brynja istället) och en skål gjord av ett halvt kokosnötskal :)
Tonga är uppdelad i tre delar och vi är nu i den norra delen, Vava'u som lär ska vara väldigt vacker och med finfin snokling och "whalewatching" (knölvalarna är här och föder sina kalvar nu). Vi har varit och kikat lite i byn och kan konstatera att den är helt olika de andra ögrupperna som har haft turen (?) att ha hört till kolonivälde före deras självständighet. Här på Tonga finns ingen gammal kolonialmakt som har dåligt samvete så det är fattigt, ganska så fattigt!! Det finns inget att handla i affärerna utom burkmat, de vanliga kexen, H-mjölk och ett visst bassortiment av frysta varor. Glöm ost, yougurt, pålägg som korv, skinka, etc. Fast grönsakmarknaden är väldigt fräsch. Djupt religiösa är människorna, så vi turister förväntas t.ex. simma och bada påklädda, åtminstone med short och T-shirt. Bilarna hänger inte ihop om de inte lagats med några rep och alla har bucklor och åtminstone en dörr som är borta...
Alla verkar samlas här. Flera av våra seglande fränder har dykt upp och man samlas på de många talrika barerna. Det är superkul att höra hur deras äventyr hit har varit.
Återkommer snarast med rapport från Vava'u skärgård :D
Etapp 1: Stiltje! Vi passerade "Tongas djupgrav" som är ca 10 000 meter djup. Jisses :D
The first part of this crossing (från Niue to Tonga) was dead calm...
Etapp II: Genaker-smör-segling...
Part two was genaker sailing - nice going for a while...
DETTA var ju inte vad vi förväntade...
THIS was not what we expected! Quite the opposite to be honest. Where are all the sandy beaches and palmtrees?
Utsikt över lagunen, tagen från samlingstället för fika eller en öl samt Internettande.
En samling av fina bilar har de här. Ett under att de överhuvudtaget går framåt :). Vad sägs om denna cabbe!
One of many fine cars in Tonga :) Interested?
Massor av sådana här små raringar springer överallt.... och deras gulliga små avkommor :D
Pigs everywhere! Makes nice pets and good food :)
Liten matäffär i byn. Det fanns några lite större.... men inte mycket! Nästan alla drivs av kineser.
Foodstore in Neiafu, almost all stores are owned by chinese...
Detta är Tongas lilla svenskkoloni som har möte på sta'n; Circe's "personal", Ulla och Christer samt Monica, Christina och Jan på Blue Dame...
Three Swedish yachts are found in the lagoon and all have run ashore to do some "heavy shopping"..
Niue
19sep, Niue
Position: S 19,03 W 169,55
Det tog tid att komma hit till Niue! Svaga vindar med motorgång och när vinden fyllde seglen så var den rakt framifrån och vi fick bondkryss mitt på Stilla havet. Men trägen vinner och efter knappt fem dygn var vi framme. En gång stannade vi till i stiltjen, åt lunch och simmade på 5297 meters djup, det var en häftig upplevelse, mest pga. av den svindlande känslan man fick av att titta ner och befinna sig i detta obeskrivligt blåa vattnet och med solens strålar som dök långt ner i djupet. Det är gott om ”Humpback whales” (knölval?) här, men tack-och-lov dök ingen upp just då (vännerna på S/Y Katy C hade sett två stycken hoppa upp ur havet och landa på magen med ett plask)!!
Fisket gick ju inte så bra, två tappade drag för fiskarna var FÖR stora. Det sa bara schwop, så var draget borta och Lasse såg snopen ut! Just när han skulle förbereda giganternas kamp på allvar….
En kväll såg vi äntligen ”The Green Flash” som alla talat om. När solen går ner i en molnfri horisont uppträder ibland detta ljusfenomen som gör att den sista biten av solskivan blänker till med ett starkt grönt sken. Bara någon sekund. WOW!
Angöring på natten men tack vare fullmåne, svag vind och knappt någon dyning tordes vi gå in och ta en boj. Sköönt att krypa till kojs efter angöringshutten och somna in till dyningarnas brus mot revet 50 meter från oss!
Nu har vi varit här i fyra nätter och det är en annorlunda ö! Vid stenkajen finns en kran och med den var vi tvungna att lyfta upp jollen på kajen för dyningens skull. Polisen och tullen var jättevänliga, för att inte tala om damen på ”Niue Yacht Club”; världens största minsta Yacht Club (inga båtar men 2000 medlemmar). Vi har cyklat runt på ön som har häftig, brutal natur, helt olika alla andra öar vi varit på hittills! Fantastiska kalkstengrottor och vatten med en sikt på 60-70 meter, levande koraller på en meters djup med massor av fisksorter, vilket akvarium. Det kommer ett flygplan i veckan hit (från NZ) och det är veckans ”happening” på ön. Vi tycker det är befriande fritt från turism!!!
Vi träffar seglande vänner också och det dricks ”sundowners” (stup i kvarten) med S/Y Dophine och S/Y Snow Leopard och historierna (mer eller mindre kryddade) avlöser varandra :D
Idag far vi vidare mot Tonga, 230nm västerut.. i svaga vindar från öster (säger prognosen)...
Bad på 5297m djup. Svindlande när man tänker efter… lite pirrigt att släppa stegen....:)
Vi had a swim on 5297 meters depht. It was truly awesome!!!
Den här blommans doft kände vi flera distans ut från ön, mitt i natten. På cykelturen lokaliserade vi den :P
We felt the scent of this flower a long distance from the island when we arrived, late at night.
Vi hade tur eftersom det var lite dyning. Vi kan tänka oss hur besvärligt det blir annars!
There is no ordinary ”dingy landing” on Niue. One has to use a crane to lift the dingy out of the water.
Så vackert havet är här, inte turkost utan djup-djup-blått på några meters djup.
Beautiful colours of the sea..
Så här kan man också uttrycka sig :D
They have a way with words :D
På cykelturen såg vi att ca 30-40% av husen var övergivna. En kombination av orkanen 2004 och utflyttning från ön av ungdomar som inte ser någon större framtid här… á la norrland hemma :(
Many of the houses are abandoned due to a hurricane 2004 and to the lack of future for the young ones.
Vill farbror följa med ner i grottan…????
You are welcome to join me into the cave…... :P
Wow! (Svenska)
Wow! (English)
Superwow!... den naturliga poolen alltså : )
Superwow!... the natural pond, that is : )
Mot Niue, ca 600nm
Nu har vi varit på väg i drygt ett dygn och avverkat ca 150nm. Igår hade vi smörsegling, i bidevind, hela dagen på platt hav. Bara en lång dyning lyfte oss sakta upp och ner.. Så kom kvällen, natten och morgonen med stiltje och åskfronter som vi fick kryssa emellan med hjälp av radarn = motorgång. Hoppas vinden kommer tillbaka för vi har inte soppa som räcker hela vägen!
Just nu sol och spegelblank hav och en flygfisk har just återbördats till havet, Lasse fiskar.....
Notarius Publicerius
Rarotonga, Cooks Island
09sep, Rarotonga, Aviatu Harbour
Position: S 21,12 W 159,47
Seglingen hit från Maupiti (520nm) var fantastiskt fin och lugn med lätta vindar och (för första gången) ett platt hav! Vi behövde bromsa lite för att vi inte skulle behöva komma in i den trånga hamnen i mörker. När vi kom fram, i gryningen, den fjärde dagen hade det börjat blåsa upp - från fel håll! Hamnen klarar alla vindar utom just nordlig och det var skumpigt värre därinne. Efter lite ”snurra-runt-i-hamnen-holding” så trängde vi in oss mellan en av de övriga fyra båtarna och kajen där konstruktionsarbeten pågick med massor av armeringsjärn kors och tvärs.. Ut med ankaret och backa in mot stenkajen och förtöja…
Vi får prata engelska och alla förstår vad vi säger (nåja, nästan alla), underbart! Det är en supertrevlig ö med vita stränder runt om som dessutom är tillgängliga för alla. Priserna är mycket lägre här än i Franska Polynesien. Rarotonga (huvudön) är en av 15 öar som tillhör Cooks Islands som lyder under Nya Zeeländskt protektorat. Hit kommer såklart många turister från NZ och Australien och atmosfären är lättsam och vänlig med massor av barer, restauranger och butiker överallt.
En dag hyrde vi en bil och körde runt ön. Men ön är bara 32km runt om och vi tar bilen en gång medsols och en gång motsols, för att inte missa något : ). Vacker natur och vackra stränder, inga museum eller ruiner ”what so ever”! En annan dag tog vi på gympadojorna och gick en ”treckingtur” tvärs över ön. Vi klättrade med händer och fötter över stock och sten, på vindlande trädrötter och steniga flodbäddar upp till öns mittpunkt, ”The Needle”, på över 413möh. Efter fikat bar det av lika brant nedför som tidigare uppför. Det tog oss ca 4tim och liknar lite turen till The Boiling Lake i Dominica, Västindien (fast lindrigare).
Med oss på resan har vi boken ”Medvind” av Bo och Lisa Malmros. Boken som handlar om deras världsomsegling med S/Y Vindrosa, använder vi som uppslagsbok och inspirationskälla (rekommenderas). När de kom till Rarotonga, 2001, var deras motor ur funktion. Efter nödanrop blev de bogserade in i hamnen av hamnkaptenen Don Silk, som berättade att han år 1972 hjälpt en annan svensk båt, S/Y Tua-Tua med Göran Cederström, som seglat upp och fastnat på revet utanför. Bo och Lisa berättar också att Don Silk skrivit en bok som handlar om hans äventyr i Söderhavet.
När vi var på bokhandeln såg vi Don Silks bok och köpte den. Bokhandlaren berättade att Don nu är 83år, pensionerad och att han varje dag åker till ”Fiskeklubben” dit han kommer kl1700 och tar en ”dramm” med sina polare! Vi åkte såklart dit för att få boken signerad av honom personligen. Kl1700 prick kom han och vi pratade länge över några öl. Vilken personlighet! Naturligtvis dedikerade han boken till oss :D
Underbar segling med fulla ställ på platt hav :D
Perfect conditions over the Pacific Ocean :D
Så kommer vi fram till Rarongas trånga hamn och får stark nordlig vind och hög dyning, rakt in i öppningen. Väldigt obekvämt under ett drygt dygn!
Very uncomfortable the first day(s). Northerly wind and swells doesen´t suit Rarotonga harbour at all!
Men sedan blir vädret bättre och vi hyr en bil för att kika på ön. Stolt Lasse vid sin första cabriolet (kolla minen :D).
We rented a car (almost like a scooter) and drove around the island. First clockwise and then counterclockwise :)
Ibland stannar vi och fikar på en av de hundratals fiken. Det är uppenbart att Kapten Haddock undrar hur Lasse ska få i sig HELA bakelsen :)
A stop on one of the many cafées. Captain Haddock surely wonders how Lars can eat so much!!
Så här ser det ut, helt enkelt, i stort sett runt hela ön med avbrott för caféer, pensionat, restauranger...
This is what it looks like, and then some bars, restaurant and pensions...
Här är vi i djungeln, på "trecking", hur kul som helst..
Trecking in the djungle, 15km across the island up to 400m!
Där fann vi diverse djungelblomster...
There we found all sorts of djungelflowers...
...och på toppen, vid foten av The Needle"...
...and at the topp, just below The Needle....
...fikade vi med djungelfåglarna, som var helt orädda!
...we had a break together with the djungelbirds, who were totaly unafraid!
Här signerar Don Silk (längst till vänster) boken om hans liv i Söderhavet!
Don Silk, signing his book about his adventures in the South Pacific!
Elen - igen
Nå, Lasses kopplade bort ledningarna och allt lugnade ner sig. Fast nu får vi inte el igen så det räcker. Vi som var så lyckliga, ända sedan Panama... Enligt "experter" är orsaken ett fabrikationsfel på regulatorn.
Ännu en soluppgång på havet...
Maupiti och snäckan som rymde
02sep, Stilla havet mellan Maupiti och Rarotonga
Position: S 19,27 W 156,41
En sådan drömö Maupiti är! Vi har utsett Maupiti som ny vinnare i tävlingen om Polynesiens vackraste ö (av de platser vi sett såklart). Alla går inte dit för inloppet anses som farligt. Det får inte vara hög dyning, kraftiga vindar och man måste gå in vid 12-tiden på dagen då är den utgående strömmen som svagast. Själva passet är supersmalt och man går in med vinden i ryggen för att sedan följa en markerad led från revet (ca 3nm) in till huvudön och det var massor med korallhuvuden att akta sig för inne i leden!
Precis när det var som "farligast", i passagen, med brytande dyning på reven alldeles intill oss på bägge sidor, la den dj..a (ursäkta) GPS:en av! Tur att kaptenen är en cool typ och att kartbilden var kvar på skärmen! Det gick ju bra! Leden in var prickad och jag stod på fördäck och varnade för koraller. Framme! PUH! Ut med ankaret!
Vi tog jollen till en enslig sandstrand och promenerade i vattenbrynet och njöt! Vi letade snäckor (till smycken) och det fanns massor men alla rörde på sig , de var bebodda med eremitkräftor :D. Till sist hittade vi en tom, fast väl hemma på Ambika rymde han från min "snäckplockarväska" och vi hittade honom springande på sittbrunnsbänken.. Han är kvar ombord som vårt husdjur (fast han har tappat sitt vackra hus). Han heter Nisse.
Vi besökte också den lilla byn, så befriande fri från turister. Det finns ett beslut att inga hotell får etableras utan bara små pensionat. Tupparna var talrika (och visste nog inte att tuppar ska gala klockan sju, för de skrek hela natten lång och hela dagen :P). Maupiti har den vackraste bygatan vi sett hittills, de måtte älska blommor för varje trädgård var full med blomkrukor samt att de verkade ha sin familjegrav i nämnda trädgård. Alla var vänliga och när vi stannade och skulle köpa fyra bananer av en "frukttant" (bara fyra, för vi hade inte mer Polynesiska pengar) fick vi en hel bananstock. GRATIS!
I skrivandes stund är vi på väg mot Rarotonga, Cooks Islands, 520nm från Maupiti. Vi har nu seglat i två dygn och tillryggalagt 315nm i smult vatten, 7ms, slör och med fulla ställ :P Tänk att Stilla havet faktiskt kan vara just "stilla"!
PS. Petra hjälper till med publicering och här kommer bilder :)
Inloppet var ca 30m mellan reven och med stark motström. Vi förstår om man inte går hit när det blåser!!!
Exiting entrance, only 30m wide...
Den lilla byn i Maupiti, som vanligt med kyrkan i centrum.
The small village with the church in the center, as allways.
Den supersnälla "banantanten" (i vår ålder..), Vad välkommen man känner sig...
This is a nice "bananawomen" who gave us a stock of bananas for free when we didn´t have any Polynesian money...
Här är Nisse, den vackra snäckan som fick liv och blev vårt husdjur. Tyvärr är han försvunnen, lika plötsligt som han dök upp :)
Say hi to Nils, the shell that came to live in Ambika....
Så här veckert är det här! Om ni är trötta på bilder med vackra sandstränder och palmer kan ni sluta titta nu :D
This is how beautiful it is here!! If you are tired of pictures with sand beaches and palmtrees, you can stop looking now :D
...sandstrand, kristallklart, turkost vatten vatten som är ca 35 grader här...
Words are not necessary...
Vy från Ambika, vid byn, ut mot inloppet mellan två Söderhavsöar värda namnet!
View from Ambika to the narrow entrance between the isalands!
