Ny besättning mönstrar på :D
Ny besättning tillsammans med Adam i Howth
Dublin
Fantastiska dagar i Dublin, eller snarasre i Howht som är en en halvö norr om Dublin. Vi har blivit kungligt mottagna av Yvonne och Henry Howard med familj (Henry var också flygkapten i Jetairways). Hur roliga och gästvänliga Irländare är hade vi bara hört talas om tidigare, nu har vi fått uppleva det själva!! Vi är helt begeistrade!!
Dublin har utvecklats enormt under eran den "Keltiska Tigern" när allting boomade och staden ändrade karaktär till en modern europeisk storstad (2 miljoner invånare), på gott och ont. Nu har framgångsvågen utbytts i en redig baksmälla och många människor här har det svårt - igen. Fastighetspriserna har sjunkigt med över 40% för att nämna ett exempel. Vi hoppas innerligen att det snart ska stabilisera sig igen.
Kapten Totte kommer till Dublin och tillbringar ett par dagar med oss. Vi tog bl.a. en guidad sightseeingtur med cyckel, ett kanonbra sätt att se dublin "innifrån". Vi köpte 2 hopfällbara Dahoncycklar här som vi ska ge oss större räckvidd för att upptäcka platserna vi kommer till, och förenkla bärandet av mat och dryck till båten :D.. I hamnbassängen i Howht finns det sälar som var så feta och frodiga av all mat som kastas till dem av turisterna, kul.
Igår kom ny besättning till Ambika; Christoffer Wikström, Petra och Victor mönstrade på och nu förbereder vi resan över till Kinsale, strax söder om Cork i södra Irland. Det är ca 140 nm och kommer att ta ca 30 timmar. Kinsale är enligt utsago ett långseglarmecka för båtar som ska ta skuttet över Biscaya.
Vi är fortfarande lika bleka som vi var när vi for från Sverige och regnskurarna har avlöst varandra - men vad gör det när man har så här kul!
Howth Marina -stor och superfin marina med ståndsmässigt klubbhus
Palmer för första gången, tjohoo
Glad kväll med BBQ hemma hos Yvonne, Henry och Adam Howard :)
Från vänster: Kapt. Totte, Yvonne, Henry, Lasse och Adam.
..så här går det när man är för länge på puben !!
Douglas (Isle of Man, UK) och Dublin (Irland)
Nu förstår vi varför engelsmän är vita(re); Det finns ingen sol här!
Vi for först till Isle of Man, fulla av förväntan över att se lyx över alla bredder, ett skatteparadis! Hur skulle Ambika te sig i jämförelse med alla stora lustjakter där? Douglas blev en ganska häftig besvikelse! Vi låg längst ut på en industripir bland olje- och gascisterner. Brevid oss en stor båt (eller vrak) som knappt hängde ihop och vars skeppare var redlöst berusad och sönderslagen efter att ha blivit rånad föregående natt. Detta var vårt första möte med staden efter att ha seglat i 24 timmar... Men det kanske är bättre inne staden? Jo, det fanns en annan marina som verkade trevligare men själva staden - ja se själva på bilderna nedan :D. Inte ens skosnören finns att köpa trots besök i ca 20+ skoaffärer. Jag får väl ta en amortisör och binda ihop jumpadojorna med!
På kvällen träffade vi besättningen på "Ellen", en Najad 46, som ska med ARC-rallyt till Västindien (de bokade plats i tid..). Många gemensamma kontakter fanns - en liten värld vi lever i. Jättetrevligt och vi lovade att hålla kontakt.
Vi seglar snabbt vidare till Dublin (ca 75 nm från Douglas) och kommer fram vid midnatt i mörker och högvatten. Men det fantastiska var att det var en varm vind som mötte oss från land - en helt fantastisk kansla! Nu har vi vaknat i denna stora och förträffligt fina Howth Marina. Sitter i yachtklubben klubbhus och skriver (och betalar räkningar).
Idag ska vi köpa Bromptoncycklar (hopfällbara) och sedan träffa Lasses flygarkompisar. Imorgon kommer Kapten Totte och på fredag landar Victor, Petra och Christoffer för vidare äventyr över Biscaya.
Doulgas - Isle of Man visade sig inte från sin bästa sida.
Stora ankare har de i alla fall!
Whiskey och Pink Floyd
Lämnar Oban efter att ha gjort ett studiebesök i Oban Single Malt Destilleri, grundad 1794! Efter provsmakning vinglade vi tillbaka till Ambika (med en nyinköpt flaska Oban single malt i näven). En STOR nykokt krabba köper vi på vägen.
Kastar loss och styr kosan söderut (!) i sol förvisso men bara 14 grader. Upptäcker en trevlig marina på vägen och lägger till där, i Craobh Haven, och mumsar på krabba och mozzarellasallad.
Bestämmer oss för att ta en tur i vildmarken och klär på oss utrustning därefter; kängor, ryggsäck och myggolja. Off we go! Längre och längre in i bushen, upp på bergen, mellan bäckar, genom ormbunkar och längst stränder fulla av tång i lågvattnet. Vi är helt ensamma i världen... Plötsligt dånar "The Wall" av Pink Floyd ut i nejden och fåglarna flyr i vild panik. Ett stenkast bort har ett gäng samlats på ett "Private Party" och rockmusiken börjar skalla mellan bergstopparna och i havsvikarna. Något snopna vänder vi kosan hemåt och tar en stärkande hutt i sittbrunnen.
Krabba, modell större och jättegod!
Till Oban - Irländska sjön
Ben Nevis är det högsta berget i England, över 1 300m över havet
22jul Banavie - Oban
Det är knappt att vi tror det själva - men solen skiner på oss och har gjort så hela dagen. Vi slussade de sista 11 slussarna ner till Irländska sjön på ca 3 timmar. Vad annorlunda allt är när solen lyser och människorna är glada.
Vi var förberedda på hårt väder med flytvästar, mun- och knäskydd men icke så. Vädret var stilla och vackert med bara 3 m/s. Det var bara att njuta!
Nästa plats blir troligtvis Isle of Man som är ca 140 nm från Oban.
Otroliga gröna nyanser...
Oban. Här ska vi smaka på single malt imorgon (till frukost?), weather permitting.
Regn, regn och ännu mer regn!
Kaledoniankanalen har vi inte sett mycket av trots att vi motorat på den hela dagen. Molnen är ungefär i ankelhöjd och regnet skymmer resten... Vi får göra som våra vänner i Tobisklubben (tuffa långseglare); köpa vykort över Skottland så att man ser hur det skulle ha sett ut... Tittar man på väderprognoser över området så stänger man snabbt ner dem igen :D. Tur att det finns mysiga pubar på vägen och trevliga människor bland våra slussande kamrater.
Imorgon kommer vi att lukta på havsluften igen, förhoppningsvis uppblandad med whiskey, eftersom vi planerar att lämna kanalen imorgon bitti (God and lock-keepers willing) och segla till Oban (singlemaltwhiskeyns huvudstad).
Nu kommer vi att få känna på Irländska sjöns tidvatten och strömmar som, enligt utsago, är upp till 9 knop här i närheten, hmmmm.
Lasse ser att Nessie har fått barn.... det visste ni inte
Så här såg det ut igår, i en lucka i regnet.
Äntligen på väg söderut!
För första gången sedan Göta Kanal går vi söderut, tjohoo. Värmen, here we come!
Nu lämnar vi Inverness och jag kan ju säga efter en dag på shopping (utan Lasse) att Skottinnornas klädsmak och min, är mil ifrån varandra :D.
Förhoppningsvis är nu HF radion fixad. Tydligen var installationen undermålig och bl.a. nya kraftiga kablar har ersatt de gamla klenare. Vi har också fått en lektion i hur man laddar ner väderfiler via HF (Grib files) men det gick bara att fixa (koppling till modemet) via Petras urgamla PC som har XP. Alltså; datorer och elekronik är fortfarande rena lektugan (fy Microsoft).
Idag har vi gått igenom 5 slussar och 2 broöppningar före vi når Loch Ness sjön. Kaledonian Kanalen är av samma konstruktion som Göta Kanal och von Platen var tydligen här på studiebesök då bägge kanalerna byggdes samtidigt. Här ärlLite annan kaliber på slussningen. Här börjar de senare, arbetar långsammare, stänger för lunch (!) och slutar tidigare. Ibland går det så långsamt så klockorna nästan stannar. Kanke är man arbetsskadad trots allt :).
Loch Ness är obebyggd, svart och djup, bara 20m från land är det 80m djupt och runt om höga berg (ankring här är inte att tänka på). Som vanligt har vi med oss kallfronten med tillhörande regnskurar, vi testar biminitoppen (som är tänkt som solskydd) som skydd för regnet istället - funkar bra! Nessie ser vi inget av :(
Så fort regnet slutar ska vi ta en repa på byn och troligtvis blir det en Skitgubbe innan läggdags.
Vidare
Närplanen är: Oban (whiskey-trakter) - Dublin - Cork - (Biscaya) - La Coruna
Steve fixar HF-radion...
....Pete fixar vatten...
...och de gamla går till pubben!!!!
Loch Ness i all sin outgrundliga skönhet.
Besättningsplanering per den 17jul
Vi inte verkar komma från Inverness på ett tag pga av "tekniska orsaker" (har fått tag i fantastiskt kunniga HF-tekniker). Då kan man syssla med lite planering och administration istället.
Så här ser vår preliminära planering ut med besättningar som "bokat" sig som unpaying crew :D
Nedan är också vår tänkta rutt - fast ta rutten med en stor nypa salt för stora förändringar kommer säkert att ske...
| 2010 | Position | Besättning | När/var |
| Jun | Göta Kanal | Elisabeth & Dick Edin, syster Lena, Petra | Göta Kanal och Göteborg |
Jul |
Norge/Skottland/UK/Irland | Totte & Hanne | Dublin |
Aug |
Biscaya/Spanien/Portugal | Victor, Petra & Kristoffer | Biscaya plus 1v |
Sep |
Spanien/Portugal | Marie & Jan-A | Ospec. ca 1v |
Okt |
Madeira/Kanarieöarna | ||
Nov |
Cap Verde/Atlandöverfart | Elisabeth Kollstedt & Uffe Daffe | Atlantöverfart |
Dec |
Brasilien och/eller Västindien | ||
2011 |
|||
| Jan | Brasilien och/eller Västindien | ||
Feb |
Brasilien och/eller Västindien | Eva & Lalle Almtorp | Egen båt i Västindien |
Mar |
Brasilien och/eller Västindien | ||
Apr |
Brasilien och/eller Västindien | ||
Maj |
Panamakanalen | Martin Reinholtz | |
| Jun | US Westcoast eller Galapagos |
11-14 juli, Nordsjön (Farsund-Inverness, 354 nm)
Vi gick från Farsund på norska sörlandet direkt till Inverness i Skottland (354 nm) på 60 timmar (2,5 dygn) och hade allt från 2 till 12 m/s, slör, plattläns, halvvind och kryss, grov sjö och oljigt hav och med flera vattendunkar i "pigkammaren" (hytten bakom pentryt) eftersom vår vattenpump pajat. Vi kryssar mellan oljeplattformar och fartyg och det är superbra att ha AIS transpondern så vi kan väja i god tid. Väderprognosen via Grib filer visade stämma perfekt i ca 48tim, sedan fick vi 12 m/s rakt i häcken i.s.f. 2 som vi trodde.
Angöringen till Inverness var, minst sagt, spännande!
Med 10 piskande m/s plattläns, 12 grader i vatten och luft, medström och högvatten, nattmörker (kl. 0200) och okänt vatten dånar vi in i den stora havsviken med endast elektroniskt sjökort! Där det enligt plottern skulle vara smala kanaler var det istället ett stort hav eftersom det var högvatten, hmmm, vi läser märkliga tidvattentabeller i kylan och mörkret och litar helt på att plottern stämmer. Jo, det är högvatten, skönt. Då har vi ytterligare 5m vatten under kölen. Var är 12V strålkastaren? Den finns ingenstans! Då hörs det ett kraftigt plaskande i vattnet styrbord om Ambika, hjärtat i halsgropen. Har vi kört för nära en boj? Nej, det är ett gäng glada delfiner som leker längst med båtskrovet och snart är de flera stycken som hoppar omkring oss. Märklig känsla.
Kl. 0330 forsar vi fram till infarten till marinan. Trodde vi ja. Marinan var inte där! Kartan och verkligheten var inte överens. Vi väljer då att lita på verkligheten och går tillbaka i mörkret, i strömmen, till den trånga infart till en marina vi observerat tidigare. Vi går in och chansar på att den plats vi siktar på är en gästplats för det finns ingen tid och plats till olika manöverövningari den hårda vinden och strömmen. Det är en gästplats, och vi förtöjer båten med aktern mot flytbryggan kl. 0400. Vi är äntligen framme i Skottland!
Inverness
Enligt broschyrer och information ska Inverness Marina vara en pittoresk marina, nära centrum. Pyttsan! Det är en industrihamn ca 2km från staden. Synnerligen o-charmig. Här får vi i alla fall kontakt med en båtmekaniker som fixar vattenproblemet i ett nafs. Det var en O-ring (!) som satt fel och som lossnade i hårt väder i Skagerack. Det är fixat nu och gissa vad skönt det var med en varm dusch!
Vi sitter nu, torsdag 15jun, i ett regnigt Inverness och räknar med att gå in i Caledoniankanalen i eftermiddag om det inte regnar för mycket....
Gas- och oljeplattformar på Nordsjön
Regn och bidevind...
... och absolut vindstilla och sol! Lasse sköter sin "Maintenance Logg".
Inverness Marina. Vart tog vattnet vägen?
Arendal - Farsund & Drama på Skagerak
09jul. Äntligen uppkopplade igen.
Vi har nu rört oss (med motor i motvind) från Arendal till Farsund via Kristiansand. Farsund ligger väst om Norges sydligaste punkt och är, till skillnad från Kristansand, en jättemysig hamnby. Vädret de senaste dagarna har varit "sådär" med motvind och regn blandat med lite öppningar i molntäcket.
I både Arendal och Kristansstad har det varit dyra hamnavgifter som inte har inkluderat dusch och Internet. I Farsund är ALLT gratis och jättetrevliga människor kommer med väderprognoser, gratis frallor och tidning till båtfolket. Kod till Internet var det bara att hämta i hamnkontoret. Färska räkor. Goda krabbor. Hit kommer vi gärna tillbaka!
Här i Farsund ska vi invänta rätt väderläge för överfarten till Inverness i Skottland.
Drama på Skagerak :D
På överfarten från Kristiansand till Farsund hände det. Jag skulle koka nytt kaffe (ja, Lasse styr båten :D) och upptäckte att vattnet var slut... det borde inte vara slut... när jag ska byta till den andra vattentanken sprutar det färskvatten från kopplingen och i kölsvinet hade mycket vatten samlats. Väl framme i Farsund konstaterar vi (eg Lasse) att både länspump och vattenkopplingen gått sönder. Inte bra. Vi öser ut drygt 100 liter vatten och ändå fortsätter det att komma in vatten från avbalkningarna. Ja, ja, det är bara att kavla upp ärmarna och se vad som kan göras. I värsta fall får vi göra som på stenålderstiden, ta med oss vattendunkar och pumpa läns för hand.
Tack för alla kommentarer på bloggen!
Det är jätteroligt att få era glada tillrop och vi läser dem så fort vi kommer åt. För ytterligare kontakt är min email [email protected] och Lasses [email protected]. 
Bild: Norges sydligaste spets, Lindesnes, Skandinaviens Kap Horn!
Bild: Turistinformation med soptunnor. Vi "dissar" Kristiansand!
Bild: Farsund, vår utpost mot Europa!
05juli * Orust - Arendal (Norge)
Jipeee!!! NU har vi lämnat Sverige efter en fullkomlig festodyssé genom hela landet. Det har varit helt fantastiskt att träffa vänner och släkt och se alla fina sommaridyller som de skapat!!
Seglingen: Orust till Arendal i sydnorge
Vi fick bekänna lite färg! Det gäller både Ambika och oss två som utgjorde hela besättningen. Det blev en ganska ruff segling i 7-14 m/s och kryssbog i 15 timmar, i slutet fick vi bottenreva storen och reva lite på genua 3:an. Vår plan var att gå till Kristiansand men var förberedda på att vi inte skulle kunna ta tillräckligt med höjd och, mycket riktigt, det blev Arendal som ligger längre österut. Jag lovar att vi var ordentligt genomblåsta när vi kom ihamn i Arendal vid midnatt - te och knäckemacka med ost smakade ljuvligt.
En hel del "lessons learned" fick vi på resan över:
- Vi är rätt sårbara när vi bara är två personer (förberedelserna måste göras noggrant)
- Lattorna måste sys fast (en lossnade när vi revade storen), det var bara ren tur att den inte föll i havet)
- Ankaret måste säkras bättre
- Blött i sittbrunnen vid segling över 8 m/s och dikt bidevind - på med hela seglarstället!
..men trots mängder av överspolningar över däck fanns inte en droppe vatten inne i båten :D
Arendal
Verkar väldigt pittoreskt och större än jag trodde. Alla husen klättrar på bergssluttningar, de flesta är vita. Det luktar nykokt krabba i hela hamnen. Mums (om man gillar skaldjur)!
05 juli lämnar vi Sverige....
Nu kommer det att bli (ännu) mer sällan med bloggandet. Nu blir vi beroende av WIFI på de hamnar vi hamnar i(:D).
Vi älskar vädret och det salta havet här på Västkusten - men vi gillar inte maneterna!!!
På söndag är det Sailawayparty igen, den här gången hos mamma på Tjörn. Sedan bär det iväg till Norges sörland och vidare till Skottland.
Vi hörs
Tryffel och champange i Tjörns idyll
Shopping, shopping i Göteborg. Allt från skotvagnar (som gått sönder) till krokar (äntligen!), jordgubbar, påslakan, ja helt enkelt allt man "måste ha". En särskilt bra grej var en ny grill "COBB" som man kan använda ombord och som går att hålla i fast man grillar!! Vi fick även nöjet att se Götheborg anlända till Stenpiren under salut och stort pådrag, med karolineruniformer på. Varmt som i söderhavet hela tiden :D och måsar som äter bröd från handen...
30jun
Petra mönstrade på i Göteborg i tisdags kväll och blir med oss till på lördag. Igår slörade vi på rekordfart i kuling upp till Tjörn med snitt fart på 8 knop med endast genua(!) Första riktiga seglingsdagen på vår jorden runt segling. Nu ligger vi på Tjörn hos min mamma och pysslar det sista med båten för att förbereda överfart över Nordsjön (oljar teaken, sätter upp hyllor, kontrollerar datasystem, installerar printern mm.) och på lördag blir det vår sista avseglingsfest innan vi lämnar hemlandet.
